Månadens Rita 73
(tässä suomeksi)
AKTA
DIG FÖR GÄSSLINGAR I VARDAGEN
Här nere har vi ett sedelärande experiment, som uppmanar oss
att vara realistiska i våra bedömningar om hur resurserna
räcker till. En av de vanligaste källorna till stress är
orealistiska förväntningar om vad som borde inträffa
och vad som borde göras. En nyttig justering av
förväntningarna på vår omgivning och människorna i den kan
snabbt reducera stressen.
En höna placerades i en inhägnad med sina kycklingar och en
räv släpptes lös. Räven strök omkring hönan och försökte
nappa någon av kycklingarna. Modern bredde automatiskt ut
sina vingar och intog en anfallsposition mot räven.
Kycklingarna sprang in under vingarna och fick skydd där.
Hönan fortsatte att hotfullt rikta sin näbb mot räven, som
inte kom åt kycklingarna och sålunda måste ge upp. Allt var
väl och räven avlägsnades.
Senare på dagen förde man in några gåsungar i inhägnaden.
Hönsmamman tog omedelbart ansvar även för dem och räven
släpptes lös igen. Nu trängdes både kycklingarna och
gässlingarna under hönans vingar, men utrymmet räckte inte
längre till för alla. Detta ledde till att några av ungarna
blint sprang omkring i inhägnaden. Hönan försökte jaga dem
för att få in dem under vingarna, men lyckades naturligtvis
inte med detta. När hon insåg hur hopplöst det var, lämnade
hon både kycklingarna och gässlingarna åt sitt öde och
försökte själv fly ut ur inhägnaden.
Vad kan vi lära oss av detta? När vi måste ta hand om
allehanda problem och ansvar i livet, är det väldigt viktigt
att skilja mellan vad som faktiskt hör till vårt ansvarsfält
och vad som hör till någon annans. Ifall vi börjar ta över
andras problem och ta ansvar för dem, kan vi räkna med att
bli stressade. Vi misslyckas inte bara med att hjälpa andra
med deras problem, utan klarar inte heller av att hantera
våra egna åtaganden.
Dylik brådska leder inte bara till personlig stress utan
också till stora ekonomiska förluster, som leder till att
det inte finns pengar att anställa tillräckligt antal
arbetstagare och så är den negativa spiralen i full gång.
Juha Wiskari hänvisar i sin bok ’Kiireentappoase’ till en
forskare i personalproduktivitet, docent Marko Kesti, som
räknat ut att arbetstagare schabblar bort ungefär en
femtedel av arbetstiden, alltså en arbetsdag i veckan. På
årsnivå betyder det här att två månader av arbetsdagar går
förlorade, vilket kan översättas till utgifter på över 10
miljarder.
Vems sak är det då att sätta stopp för den här spiralen?
Hmm… Låt oss omformulera frågan: Vem kan sätta stopp för den
här spiralen? Svar: arbetstagaren själv i samarbete med
arbetskamraterna. Genom att skilja kycklingar från
gässlingar, genom att hålla pauser och genom att sköta om
sitt allmänna välmående.
Månadens citat:
”Det värsta med brådska är att den tar så förskräckligt
med tid.” - Juha Wiskari
Månadens boktips:
Juha Wiskari: Kiireentappoase (2014)
Tony Schwartz: Be Excellent at Anything (2009)
Ola Wallström: Aha … Det är enkelt! (2011) |