Viestini
Esittely
Palvelut
Eväitä
elämälle
Kuukauden Rita
Ota
yhteyttä
Koulu-
tukset
|
Månadens Rita 68 (7.10.2014)
(tässä suomeksi)
 ATT
GRUBBLA ÄR INTE BRA
Redan Ralph Waldo Emerson filosoferade om
hur människan mår bättre bara hon undviker att grubbla och
slutar att jämföra sig med andra. Nu tycker jag, att nästan
varje bok jag öppnar för fram liknande tankegångar. Tydligen
har vi fortsatt att grubbla, Emersons visdomsord till trots.
Forskaren Sonja Lyubomirsky har under 20 år
utfört olika experiment om välmående och lycka och har
kunnat konstatera en rad negativa konsekvenser av att tänka
för mycket: ledsnaden blir djupare och dröjer sig kvar
längre, man främjar negativa tankemönster, hämmar sin
problemlösningsförmåga och försvagar sin koncentrations- och
initiativförmåga.
Det är tydligen inte särskilt klokt att
vända sig inåt och tröska igenom sina känslor, när man är
deppig. Trots att man kan få en stark känsla av att man lär
sig något om sig själv och får nya insikter i hur man skall
lindra eländet, är det enligt forskningsresultaten sällan
så. I stället förvärras läget ytterligare och kan leda till
att man börjar känna sig alltmera maktlös, självkritisk,
pessimistisk och allmänt negativ. Beläggen för att det inte
är bra för oss att grubbla är i dag överväldigande starka,
säger dr Lyubomirsky. Och i och med att vi slutar grubbla
och mår bättre, slutar vi också jämföra oss med andra och
påverkas av hur det går för dem.
En annan intressant forskare, hjärtkirurgen
Mimi Guarneri, är i sin bok ’The Heart Speaks’ inne på samma
spår. Tänker man på eller minns en ”ilsken episod” under
bara fem minuter, inhiberas produktionen av ett viktigt
protein (immunoglobulin), vilket hämmar immunsystemet för
mera än sex timmar. Däremot ökar produktionen av
immunoglobulin-hormonet då man aktiverar positiva tankar och
känslor av tacksamhet samt förlåtelse.
Också betydligt yngre företagskonsulten
fil.dr Sampo Sammalisto för i sin bok ’Viisas pääsee
vähemmällä’ fram hur grubblerier tär på vår viljekraft och
hindrar oss från att fungera bra. Välmående försäljare, till
exempel, gör 56 procent flera affärer än nedstämda
grubblare.
Recepten för att sluta grubbla är i stort
sett de samma:
-
Gör något
annat, gör något annat, gör något annat! En underskattad
men oerhört verkningsfull metod. Aktiviteten måste vara
så uppslukande, att den inte ger utrymme för grubbel.
-
För en
tacksamhetsdagbok. Om vi varje kväll funderar ut minst
tre saker vi kan vara tacksamma för, hålls det positiva
i förgrunden, vilket direkt påverkar vår hälsa, vårt
humör och vår funktionsduglighet.
-
Gå in för
att förlåta. Om vi bittert tänker på en relation, ökar
kortisolhalten, vilket försämrar immunförsvaret.
Förlåtelse minskar bitterheten och påverkar positivt
flera kroppsfunktioner.
-
Säg
”freeze” och övergå snabbt till att tänka på något du
tycker om eller något intressant.
-
Gör en
omtolkning av det du ältar: Kan det komma något gott av
det i något skede? Kan det göra dig starkare? Kan du
lära dig något av det (tålmodighet, uthållighet, mod …)?
Kan det innebära några möjligheter?
-
Diskutera
saken med en pålitlig person, som förstår faran med att
grubbla och älta. Att sluta grubbla betyder inte att vi
slutar tala. Problem löses faktiskt bäst, när vi
tillsammans med andra diskuterar fram olika alternativ.
Ibland kan ett samtal innebära, att vi formulerar
grubbleriet i tydliga meningar och då får perspektiv på
saken.
Månadens citat:
Ta all utbildning du kan få
– en enda mycket
god idé är allt du behöver för att bespara dig år av onödigt
slitande. - Anders Haglund
Man kan köpa lycka för pengar, ifall man
använder dem rätt: till exempel utbildning, en uppiggande
resa eller en konsert. –Sampo Sammalisto
Månadens boktips:
Sonja Lyubomirsky: Lyckans verktyg, en
vetenskaplig guide till lycka (2008).
Mimi Guarneri: The Heart Speks (2006).
Sampo Sammalisto: Viisas pääsee vähemmällä (2014). |