|
Månadens Rita 66
(tässä suomeksi)
 OM
ATT FATTA BESLUT
Nyckeln till bra beslutsfattande, säger Malcolm Gladwell, är
inte grundlig information eller kunskap, utan någon form av
förståelse. Har vi för mycket data, klarar vi inte av att se
de viktiga mönster vi skulle behöva för denna förståelse. Vi
måste reducera ett problem till dess enklaste beståndsdelar
för att se det underliggande mönstret.
Faktum är, att vi aldrig kan veta allt (till exempel vad
andra människor tänker eller hur de kommer att reagera) och
att extra information inte bara är onödig, utan kan vara
direkt skadlig. Den förvirrar helhetsbilden så man lätt
missar huvudsaken. Tar man in för mycket information, kan
man inte mera fatta bra beslut.
Ju mera vi vet, desto flera val har vi och experiment med
valsituationer visar, att efter hand som mängden val ökar,
blir vi allt ovilligare att välja. Redan något så trivialt
som att fatta beslut om vilken sylt man skall välja tycks
följa detta mönster. Ett experiment visar, val mellan 6
olika sylter ledde till inköp för 30 % av försökspersonerna,
medan val mellan 24 olika sylter ledde till inköp för endast
3 %.
Detta är fullt begripligt, säger Sampo Sammalisto, för
beslutsfattande nöter på vår viljekraft, som är en begränsad
resurs. Vi vaknar varje morgon med en viss mängd viljekraft
och ju flera beslut vi måste fatta under dagens lopp desto
mindre finns kvar mot kvällen. Vill vi alltså ha energi kvar
till privatlivet, är det allt skäl att underlätta
beslutsfattandet.
Skall vi då bara slå till med något och hoppas på det bästa?
Ibland kan det faktiskt fungera. Vi har en så stor källa av
samlad erfarenhet, observationer och kunnande att vi inte
får allt att rymmas i vårt medvetna tänkande. Det är som en
bjässedator, som samlar in all upptänklig data från allt vi
varit med om, människor vi mött, böcker vi läst och filmer
vi sett. Denna dator kallar vi ofta för instinkt.
Instinkten kan dock också leda oss fel, den är exempelvis
väldigt fast i gamla vanor och tänkesätt och har också hand
om våra mer eller mindre omedvetna försvarsmekanismer eller
defenser. Den stora frågan är alltså, när vi skall hålla oss
till kunskapsbaserade beslut och när till instinkten.
Bra beslut bygger antagligen på en viss balans mellan
logiskt och instinktivt tänkande. Logiskt tänkande är ett
ypperligt redskap, när vi har ordentligt med tid, en klart
definierad uppgift och en dator till hands. Det instinktiva
tänkandet är ofta överlägset, när vi måste bolla med många
variabler. Ett exempel härpå är ett experiment, där
försökspersoner hade fyra minuter på sig att välja mellan
olika bilar, varav en bil avgjort var den bästa. Det visade
sig att vid 4 bilar fungerade det logiska beslutsfattandet
bäst, men vid 12 bilar krävdes instinktivt tänkande för att
komma med rätt svar.
Till sist några konkreta vinkar om hur vi kan underlätta
beslutsfattande:
Ø
Minska på valmöjligheterna och rensa i data.
Ø
Väg alternativen mot varandra parvis tills bara ett finns
kvar.
Ø
Kasta krona och klave och observera om du instinktivt
förhåller dig negativt eller positivt till resultatet.
Ø
Acceptera, att alla beslut måste fattas med otillräcklig
information, 40 – 70 % räcker.
Ø
Bra beslut kan inte fattas i en grupp på mer än sex eller
sju personer.
Ø
Vid svåra beslut lönar det sig att sova på det en natt.
Månadens citat:
Problemet med goda råd är, att när vi inte är i balans kan
vi inte ta emot dem - och när vi är i balans, behöver vi dem
inte.
- Michael Neill
Månadens boktips:
Malcolm Gladwell: Blink, 2005.
Sampo Sammalisto: Viisas pääsee vähemmällä, 2014.
|