|
Månadens Rita 62 (3.2.2014)
(tässä suomeksi)
 VIKTEN
AV BALANS
Under den senaste månaden har frågan om jämvikt eller balans
dykt upp i olika sammanhang. Vid närmare eftertanke är det
ju inte så underligt. Nästan allt här i livet tycks handla
om balans, antingen det gäller fysiologiska, mentala eller
helt praktiska, vardagliga frågor.
På det fysiologiska planet har vi vårt autonoma nervsystem,
där balansen mellan den sympatiska och den parasympatiska
delen inverkar på kroppens endokrina funktioner och sålunda
spelar en stor roll i vårt allmänna välmående. Homeostasis,
kroppens strävan efter jämvikt i bland annat
temperaturväxlingar, är ett annat exempel på fysiologisk
strävan till jämvikt.
På det mentala planet kan nämnas vår vänstra och högra
hjärnhalva och hur de samarbetar via hjärnbalken så att vi
skall kunna kombinera detaljer och helheter, fakta och
fantasi, analys och kreativitet och sålunda vara i stånd att
göra bättre bedömningar av situationer.
På det praktiska planet betonas vikten av balans mellan
arbete och fritid, mellan arbetspass och pauser. I brev
nummer 47 (Hur förvalta sin energi) tar jag upp Jim Lohers
och Tony Schwartz synpunkter på hur all form av ansträngning
måste varvas med återhämtning. En period av intensivt
tankearbete kräver efter redan 20 minuter en kort vilopaus,
ifall vi vill vara produktiva. Mindre krävande arbete kan vi
vanligtvis syssla med i 90 minuter före pausen.
De fysiologiska, psykologiska, mentala etc. planen
sammansmälter naturligtvis i praktiken. När vi talar om till
exempel balansen mellan skadlig stress och god stress
(eustress), finns alla komponenterna med. Vi behöver ett
visst mått av stress för att må bra och kunna prestera, men
var gränsen går mellan att vara underbelastad, idealbelastad
eller överbelastad varierar från person till person och är
både ärftligt betingad och upp till personens tolkning av
situationen.
Också i tillfredsställandet av våra grundbehov bör det
finnas en viss balans. Vi vill varken vara hungriga eller
dästa. Vi behöver både trygghet och spänning i vårt liv. Vi
motsätter oss förändringar, men skulle aldrig klara av ett
monotont, färändringsfritt liv. Lyckan beskrivs ibland som
en balans mellan det gamla invanda och det nya, obekanta och
osäkra.
Flow-företeelsen bygger även den på balans, en balans mellan
att vara uttråkad och ångestfull. Enligt Csikszentmihalyi
innebär kreativitet att man kommer i balans med sig själv,
att man ser mening i sitt liv och kan konsten att bli glad
utan yttre hjälpmedel.
Mia Törnblom tar för sin del upp balansen mellan självkänsla
(man duger som man är) och självförtroende (ens värde består
i det man synligt presterar). Har man enbart en enorm
självkänsla, får man inget till stånd och har man enbart ett
överdimensionerat självförtroende blir man helt beroende av
omgivningens uppskattning.
För att leva livet behöver vi alltså balans i det mesta och
för att få balansen till stånd krävs rörelse. Som Einstein
sa: Livet är som att cykla. För att hålla balansen och kunna
styra måste man vara i rörelse.
Vi kan alla, när livet hakar upp sig, sträva efter balans på
något plan. Balans på ett plan får ofta till stånd balans
också på andra plan. Genom aktiv avspänning uppstår balans i
autonoma nervsystemet, vilket avspeglar sig i våra tankar
och attityder. Och tvärtom: genom att ändra vårt sätt att
tänka och ge saker och ting andra betydelser, kommer vi i
psykisk balans, vilket avspeglar sig i nervsystemet.
Källor:
Michály Csikszentmihalyi, Elliott Dacher, Antonio Damasio,
Daniel Goleman, Anthony Robbins, Jim Loher & Tony Schwartz,
Mia Törnblom, m.fl.
|