|
Månadens Rita 57
(tässä suomeksi)
 SJÄLVFÖRTROENDE
OCH PRESTATION
Det har ofta påståtts, att starkt självförtroende förbättrar
prestationerna. Så kommer här nu emot rapport efter rapport,
som tyder på att det inte alls är så. Studerande med starkt
självförtroende får ofta sämre resultat än studerande med
mindre starkt självförtroende. Idrottare med som tror hårt
på sig själva presterar ofta sämre än idrottare, som är
osäkrare på sig själva. För att nämns ett par exempel. Hur
hänger det här ihop? Låt oss lyssna på supercoachen Michael
Neill och mentalfilosofen Lauri Järvilehto.
Ett visst mått av självförtroende behövs säkert för att en
människa över huvud taget skall bli engagerad och ta itu med
en viss uppgift. Men hur mycket? Det finns många, som söker
hjälp för sin dåliga självkänsla, som de tror håller dem
tillbaka och hindrar dem från att lyckas. Hur närma sig
detta? Den första frågan är antagligen ”Vill du hemskt gärna
bli bra på det här?” (att undervisa, handleda, sjunga, spela
piano, sparka fotboll, snickra ...). Ifall svaret är ja, kan
vi tänka oss att gå vidare på tre nivåer.
Nivå 1.
Förbättra självförtroendet. Här kan vi använda konkreta
tekniker, som att räta på ryggen, sträcka ut hakan, se folk
i ögonen och tyst upprepa något i stil med ’Jag tror på mig
själv, jag tror på mig själv, jag tror på mig
själv’. Detta räcker dock sannolikt inte till att lyckas
med det vi vill.
Nivå 2.
Förändra jag-bilden. Vi vet, att människor fungerar i
enlighet med sin jagbild. Nu kan vi alltså gå in för att
bygga upp en jagbild, som inbegriper framgång och
genomförande av prestationer. Vi kan använda mental träning
med hypnos eller avslappning och visualisering, tills vi ser
oss på önskat vis.
Men än så länge har vi bara fått till stånd en person med
gott självförtroende, som har en stark tro på att han är
bra. Men det är tills vidare bara som han tror. De ovan
nämnda rapporterna låter förstå, att personer med denna tro
på sig själva tränar betydligt mindre än personer med sämre
tro på sig själva, dvs. de med sämre självtillit tränar mera
och blir allt bättre och bättre i sina prestationer. Så även
om vi förvisso i någon mån behöver nivå 1 och 2, är det inte
skäl att ge dem överdimensionerad uppmärksamhet. Bortsett
från att vi kanske tränar mindre, kan vi få för oss att vi
inte duger som vi är utan en sådan här överpresterande
jag-bild. Lyckligtvis har vi en nivå till.
Nivå 3.
Jobba på det du vill uppnå! Gör upp ett träningsprogram och
följ det. Här kommer också den mentala träningen in i
bilden. Många modeller, säger Lauri Järvilehto, för fram hur
man skall föreställa sig att målet uppnås så där simsalabim.
Samtidigt hänvisar han till undersökningar, som visar hur
lite det hjälper att visualisera bara målet och hur mycket
det hjälper att visualisera själva prestationen med alla
dess rörelser och skeden. Till exempel får skolelever, som
visualiserar själva provsituationen betydligt bättre
vitsord än de som visualiserar provresultaten.
Speciellt effektivt har visualisering visat sig fungera just
dagen före en viktig händelse, dvs. att man sluter ögonen,
slappnar av och intensivt föreställer sig, hur man handlar
på bästa tänkbara sätt.
Se samtidigt till att du sköter om ditt inre välbefinnande,
vilket mer än något annat befrämjar din självkänsla. Det
handlar inte om vad du gör, utan om vem du är. Vad du än
vill här i livet, investera inte din lycka, ditt egenvärde
eller välmående i det. Det är bättre att må bra och vilja
uppnå något än att vilja uppnå något för att må bra!
Månadens citat:
Att formulera problemet är det väsentligaste. Lösningen
kommer då ofta att handla om matematiskt eller
experimentellt kunnande.
Einstein
Månadens boktips:
Michael Neill: Supercoach (2009)
Lauri Järvilehto: Tee itsestäsi mestariajattelija (2012)
|