RA Training & Coaching

 

Viestini

Esittely

Palvelut

Eväitä
elämälle


Kuukauden Rita

Ota
 yhteyttä

 

Koulu-
tukset

 

Månadens Rita 57                           (tässä suomeksi)


SJÄLVFÖRTROENDE OCH PRESTATION

Det har ofta påståtts, att starkt självförtroende förbättrar prestationerna. Så kommer här nu emot rapport efter rapport, som tyder på att det inte alls är så. Studerande med starkt självförtroende får ofta sämre resultat än studerande med mindre starkt självförtroende. Idrottare med som tror hårt på sig själva presterar ofta sämre än idrottare, som är osäkrare på sig själva. För att nämns ett par exempel. Hur hänger det här ihop? Låt oss lyssna på supercoachen Michael Neill och mentalfilosofen Lauri Järvilehto.

Ett visst mått av självförtroende behövs säkert för att en människa över huvud taget skall bli engagerad och ta itu med en viss uppgift. Men hur mycket? Det finns många, som söker hjälp för sin dåliga självkänsla, som de tror håller dem tillbaka och hindrar dem från att lyckas. Hur närma sig detta? Den första frågan är antagligen ”Vill du hemskt gärna bli bra på det här?” (att undervisa, handleda, sjunga, spela piano, sparka fotboll, snickra ...). Ifall svaret är ja, kan vi tänka oss att gå vidare på tre nivåer.

Nivå 1. Förbättra självförtroendet. Här kan vi använda konkreta tekniker, som att räta på ryggen, sträcka ut hakan, se folk i ögonen och tyst upprepa något i stil med ’Jag tror på mig själv, jag tror på mig själv, jag tror på mig själv’. Detta räcker dock sannolikt inte till att lyckas med det vi vill.

Nivå 2. Förändra jag-bilden. Vi vet, att människor fungerar i enlighet med sin jagbild. Nu kan vi alltså gå in för att bygga upp en jagbild, som inbegriper framgång och genomförande av prestationer. Vi kan använda mental träning med hypnos eller avslappning och visualisering, tills vi ser oss på önskat vis.

Men än så länge har vi bara fått till stånd en person med gott självförtroende, som har en stark tro på att han är bra. Men det är tills vidare bara som han tror. De ovan nämnda rapporterna låter förstå, att personer med denna tro på sig själva tränar betydligt mindre än personer med sämre tro på sig själva, dvs. de med sämre självtillit tränar mera och blir allt bättre och bättre i sina prestationer. Så även om vi förvisso i någon mån behöver nivå 1 och 2, är det inte skäl att ge dem överdimensionerad uppmärksamhet. Bortsett från att vi kanske tränar mindre, kan vi få för oss att vi inte duger som vi är utan en sådan här överpresterande jag-bild. Lyckligtvis har vi en nivå till.

Nivå 3. Jobba på det du vill uppnå! Gör upp ett träningsprogram och följ det. Här kommer också den mentala träningen in i bilden. Många modeller, säger Lauri Järvilehto, för fram hur man skall föreställa sig att målet uppnås så där simsalabim. Samtidigt hänvisar han till undersökningar, som visar hur lite det hjälper att visualisera bara målet och hur mycket det hjälper att visualisera själva prestationen med alla dess rörelser och skeden. Till exempel får skolelever, som visualiserar själva provsituationen betydligt bättre vitsord än de som visualiserar provresultaten. Speciellt effektivt har visualisering visat sig fungera just dagen före en viktig händelse, dvs. att man sluter ögonen, slappnar av och intensivt föreställer sig, hur man handlar på bästa tänkbara sätt.

Se samtidigt till att du sköter om ditt inre välbefinnande, vilket mer än något annat befrämjar din självkänsla. Det handlar inte om vad du gör, utan om vem du är. Vad du än vill här i livet, investera inte din lycka, ditt egenvärde eller välmående i det. Det är bättre att må bra och vilja uppnå något än att vilja uppnå något för att må bra!
 

Månadens citat:
Att formulera problemet är det väsentligaste. Lösningen kommer då ofta att handla om matematiskt eller experimentellt kunnande.

Einstein

Månadens boktips:
Michael Neill: Supercoach (2009)
Lauri Järvilehto: Tee itsestäsi mestariajattelija (2012)  

 

Rita Ahvenniemi
Pioneerintie 7, FIN-13500 Hämeenlinna | 044-0150649 | rita.ahvenniemi@sci.fi