|
Månadens Rita 55
(tässä suomeksi)
 VI
INTE ÄNDRA DET VI INTE SER
Att se mera innebär, att man utesluter mindre. Vi har alla
en tendens att välja sida, att se saker och ting som rätt
eller fel, bra eller dåliga, svarta eller vita. Det får oss
att känna oss tryggare, men följden är en förenklad
verklighet för oss själva, samtidigt som världen omkring oss
blir allt mera komplex. Vill vi leva ett rikare liv, kunde
det löna sig att beakta också sånt vi inte har för vana att
se, sånt som är raka motsatsen till det vi vanligtvis
tänker. Vilka av följande kvaliteter skulle du t.ex. själv
värdera mest?
Beslutsam Mottaglig för nya idéer
Självsäker Ödmjuk
Logisk Intuitiv
Taktisk Reflektiv
Ärlig Medkännande
Tuff Empatisk
Stram, enveten Flexibel
Modig Försiktig
Sannolikt blir svaret något där mittemellan, å ena sidan och
å andra sidan, beroende på situationen osv. Enligt
antropologen och kybernetikern Gregory Bateson finns det
alltid ett optimalt värde, utanför vilket samma sak kan bli
till rena rama giftet, ta till exempel syre, sömn, mat,
arbete eller filosofi. Listan kan göras hur lång som helst.
Här blir ärlighet utan någon form av medkänsla till grymhet.
Ihärdighet utan flexibilitet blir till rigiditet. Mod utan
försiktighet blir dumdristighet. Och så vidare.
Hur är det då med medfödda talanger versus sånt vi har
mindre fallenhet för (talang - svaghet)? Vi har matats med
föreställningen att vi lyckas bäst om vi koncentrerar oss på
det vi verkar ha en automatisk begåvning för. Nu kommer så
den ena undersökningen efter den andra, som visar på att
mästerlighet (excellence) i första hand beror på praktik och
övning och betydligt mindre på talang. Med rätt sorts övning
kan vi utveckla nästan vilken färdighet som helst, säger
bl.a. psykologiprofessorn Anders Ericsson vid Florida State
University.
Vi har alltså två diken här. Fokuserar vi enbart på det vi
har begåvning för, gör vi mycket ensidiga val och kommer
inte åt att utveckla sånt som vi kanske skulle gilla mera
eller som kunde komplettera talangen. I det andra diket
fäster vi inte uppmärksamheten på talangerna utan här ligger
tyngdpunkten på brister och fel, som vi försöker korrigera,
vilket leder till avsevärt minskad entusiasmen att lära sig.
Det är onekligen lättare och trevligare att bygga på en mera
automatisk egenskap och betydligt mera utmanande att
utvecklas på områden, där man inte är så bra från början.
Men det är att begränsa sig förskräckligt, menar Tony
Schwartz, och hindra sig från att använda och kombinera alla
sina potentialer. Rätt vad det är lämnar vi bort just sådana
approacher, som kunde hjälpa oss till helt nya dimensioner.
Här kommer man osökt att tänka på motpolerna behag och
obehag. Att pressa sig utom sin bekvämlighetszon är väldigt
obehagligt, men trots det en förutsättning för att vi ska
kunna lära oss och utvecklas och småningom bli allt bättre
och känna djupare tillfredsställelse.
Det gäller alltså att varken ignorera våra inre färdigheter
eller våra svagheter, utan ge akt på och acceptera dem båda.
Tony Schwartz ger oss följande vinkar:
-
Gör
en lista på tre av dina bästa egenskaper. Finn ut hur du
oftast beter dig, när du stöder dig lite väl mycket på
dessa egenskaper. Nu kan du göra en justering – om du
vill
- Identifiera ett specifikt beteende som du tycker står i
vägen för dina prestationer eller din allmänna
tillfredsställelse. Hjälp härtill finns på
Månadens
citat:
”Om du vill finna sanningen, akta dig för att vara antingen
’för eller emot’. Kampen mellan för och emot är en fälla och
en synnerlig sjukdom för sinnet.”
– Gammalt ordspråk
Månadens boktips:
Tony Schwartz: Be Excellent at Anything (2010). |