|
Månadens Rita 43 (13.3.2012)
(tässä suomeksi)
 STRESSTÅLIGHET
– VAD ÄR DET?
Man skall förbättra sin stresstålighet, sägs det. Men är det
faktiskt bra att göra det? Att bli stresståligare betyder ju
att vi förmår ta emot alltmera stress och bli okänsliga för
kroppens signaler om att organismen går på högvarv. Vi
förblir suveränt stresståliga ända tills något i organismen
kollapsar.
Här är väl närmast fråga om ordval, men följderna av
ovannämnda tolkningssätt kan bli katastrofala. Med ordet
stresstålighet avses nog egentligen, att man inte upplever
en situation eller sitt jobb som stressande över huvud
taget. En vink om hur det går till ger Richard Carlson och
Joseph Bailey i sin bok ’Slowing down to the speed of life’
om hur man, genom att sakta ner till livets hastighet, kan
ta det lugnt och samtidigt hinna med lika mycket. Faktiskt
kan man uträtta mera, påstår de, eftersom det i en lugnare
takt inte blir så mycket att rätta till som när man stressar
iväg.
Livet är till för att levas och inte bara till att korta av
’to do’ –listor (även om de i sig är mycket användbara och
hjälper till att hålla koll på vardagen). Konsten att leva
livet och samtidigt få jobben gjorda ligger i två olika sätt
att tänka och erfara: det processande, analytiska sättet och
det fritt flytande sättet (the processing mode - the
free-flowing mode).
Det processande sättet
påminner om en dator, som analyserar information. All
tillgänglig information samlas och bearbetas fram till
planer och lösningar. Med hjälp av det kan vi logiskt lära
oss allt möjligt, som baserar sig på kända variabler såsom
språk och matematik, samt till exempel värdera hur lång tid
det tar för oss att komma till flygfältet en viss tid på
dygnet. Denna intellektuella form av tänkande får vi lära
oss redan som barn, i skolan och vid utformandet av
värderingar, attityder, förväntningar, sympatier och
antipatier mm. Dessvärre fungerar detta sätt att tänka inte
i situationer, som vi inte har så mycket kännedom om, med
andra ord i förändringslägen, något som är i högsta grad
betecknande för dagens arbetsliv med krav på att utföra allt
mera vidsträckta jobb på allt kortare tid med allt mindre
personal. Här börjar vi lätt processa arbetsuppgifterna av
och an, fram och tillbaka, utan att hitta någon lösning och
vi blir alltmer stressade och griniga och trötta. Nya
lösningar hittar man inte, som Newton sa, med samma form av
tänkande. Vi behöver alltså en annan form:
Det fritt flödande sättet
att tänka, som mera påminner om en flod än en dator. På
denna våglängd kopplar vi bort det krampaktiga försöket att
få bitarna att passa ihop och öppnar oss för stundens
information och för vår inre kreativitet. Avsikten med denna
tankevåglängd är vi skall kunna må bra genom att leva i
stunden och handla på intuition i situationer, som vi saknar
närmare information om. När vi handlar på intuition,
använder vi mängder av lagrat kunnande, som vi inte direkt
tillgång till via det analytiska tänkandet. I det fritt
flödande tänkandet krävs ingen egentlig ansträngning, utan
mera ett visst mod att kasta loss och vara närvarande, att
spontant avgöra vad som krävs i en viss situation. På denna
våglängd kommer idéer och lösningar som från det blå.
Nyckeln till ett liv utan stress består alltså i att kunna
avgöra, om ditt sätt att tänka betjänar ditt syfte och att
kunna byta, när det inte gör det. Navigeringen mellan dessa
båda tankevåglängder kan jämföras med en båtresa. För att få
ut det mesta av färden, kan man först göra upp en kurs, som
går att reglera med vinden och andra omständigheter, och – i
stället för att kämpa mot varje våg - tar man det sedan
lugnt och har roligt under resan. Eftersom det fritt
flödande tänkandet är relativt främmande för oss, behöver vi
öva upp oss i det. Här nere ges några vinkar.
1) Dyk inte ner i dina tankar – observera dem bara utan att
gå in på deras innehåll. Råkar du ha en down-period, skall
du inte ge den näring med analytiskt tänkande, för då börjar
allt se riktigt svart ut. Se till att du först får dig själv
på bättre humör (t.ex. med spänning och skratt), innan du
börjar fundera på livet och jobbet och olika lösningar.
2) Sluta försöka kontrollera det okontrollerbara. Det finns
alltid mera som borde göras än vad det finns tid till det.
Och människor visar sig ofta vara lite väl mänskliga… Vår
inre balans får inte vara beroende av att omgivningen är
perfekt. Vi mår bättre om vi flyttar siktet från ’sätt
att ändra’ till ’sätt att bemöta’.
3) Gör en sak i taget och koncentrera dig ’fritt flödande’
uteslutande på den. I fall du samtidigt ’analytiskt’ tänker
på andra uppgifter, jobbar du mindre koncentrerat,
långsammare och med större risk för misstag, som sedan skall
korrigeras. Snabbaste sättet att skala potatisar till en
stor skara överraskningsgäster är, som Keijo Tahkokallio
sagt, att skala en potatis i gången.
4) Förlora dig inte i detaljer! Så snart du börjar
känna dig stressad, frustrerad eller på dåligt humör, är det
ett tecken på att du gått vilse i detaljer. Ta dig då
tillbaka till helheten och ’the big picture’ och rid på
vågorna. Att leva i stunden hjälper oss att sakta ner till
livets hastighet och ta saker och ting med ro.
--------------------------------------------------------------------------------------
Månadens citat:
”För att hitta ett föremål på bottnen av en sjö, måste man
vänta tills grumlet har lagt sig”.
-Talesätt
--------------------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------------------
Månadens boktips:
Richard Carlson & Joseph Bailey: Slowing down to the speed
of life.
Eckhart Tolle: The power of now. (Finns också i översättning)
--------------------------------------------------------------------------------------
|