Viestini
Esittely
Palvelut
Eväitä
elämälle
Kuukauden Rita
Ota
yhteyttä
Ajan-
kohtaista
|
Månadens Rita 41 (8.1.2012)
(tässä suomeksi)
VÄGAR TILL VÄLBEFINNANDE -
BEGREPPSDJUNGEL
De flesta av oss vill må bra. Vad man sedan menar med det
och vilka möjligheter man anser sig ha härtill varierar.
Utbudet på olika hjälpmedel är stort och skulle inte få rum
på en sida. Jag nöjer mig alltså med att försöka bringa reda
i de hjälpmedel jag får de flesta frågor om, dvs. vad det är
för skillnad mellan NLP, Avslappning, Hypnos, Mindfulness
och Mental Training. Alla utlovar de god stresshantering,
ökad kreativitet och produktivitet, bättre relationer hemma
och på jobbet, högre grad av ork och allmänt välbefinnande
och – ja, ett bättre liv helt enkelt. Låt oss alltså i
korthet betrakta en generaliserande beskrivning av de olika
riktningarna och ha som exempel en person med skräck för att
uppträda inför människor.
NLP (Neuro-Linguistic Programming) är en kognitiv
vardagspsykologisk riktning, som koncentrerar sig mera på
struktur än på innehåll. En person, som känner rädsla inför
att framträda skulle sålunda uppmanas att strukturera en
tydlig bild av sig, där han står inför publik och lugnt
håller sin programpunkt. När han med hjälp av olika tekniker
får känslan av samhörighet med bilden är han redo att smälta
samman med konstruktionen och bli den här personen. De
neurala banorna i hans hjärna har nu ändrat så pass mycket,
att han klarar av situationen i fråga, vilket sedan i
praktiken positivt befäster det nya beteendet.
Avslappning eller relaxation går ut på att aktivt få
olika muskler i kroppen att slappna av, vilket åstadkommer
balans i det autonoma nervsystemet och det endokrina
systemet (bl.a. utsöndrandet av stresshormoner). Vår person
med scenskräck skulle här lära sig avslappningsövningar och
småningom försätta sin organism i så balanserat tillstånd,
att han utan vidare lugnt kunde framträda inför sin publik.
Hypnos kan beskrivas som en djupare form av
avslappning eller koncentration, som ger personen förmåga
att ta emot sådana budskap eller suggestioner han vill ge
sig själv. Här skulle vår exempelperson försättas i ett
dylikt koncentrerat tillstånd och sedan lyssna till
suggestioner om hur han lugnt och till och med
njutningsfullt håller sitt anförande.
Mindfulness är processorienterat snarare än
målorienterat och handlar om att träna vår
uppmärksamhetsförmåga och bli mera medvetna om det, som sker
runt omkring oss och inuti oss. Här strävar man enbart till
att koncentrera sig på det som är här och nu. Genom att till
fullo acceptera t.ex. en känsla eller ett tillstånd, kan man
göra skillnad mellan sig själv och tillståndet och på så vis
få avstånd till det och därmed valmöjligheter. Vår nervösa
person skulle följaktligen uppmanas att erfara sin känsla så
tydligt som möjligt, att iaktta dess styrka, position,
karaktär mm. utan motstånd och utan kritik. Därefter
uppmanas han att milt andas in i känslan och omfatta, att
allt är ok just som det är. Småningom lär han sig acceptera
sig själv som en helhet och hans problem med att uppträda
mister sin betydelse.
Mental Training kan sägas vara ett redskap för
målinriktad förändring och förverkligande av realistiska
önskningar. Med mental träning kan man frigöra resurser och
ändra på föråldrade attityder. En ’mental tränare’ skulle
förmodligen fritt använda alla de ovanstående riktningarna,
plocka och kombinera och modifiera. Vårt nerviga exempel
skulle antagligen få lite av allt i en skräddarsydd
tappning.
Nu måste framhållas, att ingen av riktningarna i allmänhet
används helt renodlad. De innehåller alla element av
varandra och överlappar på många punkter. Gemensamt för dem
alla är utgångspunkten, att vi gör våra egna modeller av
verkligheten. Vi tolkar omgivningen och händelser utgående
från tidigare erfarenheter, gammal vana och egna motiv och
kan alltså vid behov göra nya eller modifierade modeller.
Över hela linjen är det också en fråga om att ändra den
automatiska reaktionen till en överlagd respons. De handlar
alla om nya synvinklar, fungerande inlärning så vi kan jobba
smartare i stället för hårdare, förmågan att inse var vi
står och ta vara på det vi har, så vi inte bara blint rusar
framåt med skocken.
Många av övningarna är också gemensamma, bland andra:
- Öva dig i jag-budskap: ”Jag blev ledsen, när du glömde vår
överenskommelse” istället för ’Du gjorde mig ledsen genom
att glömma vår överenskommelse’.
- Ta vara på det som går bra, ge det din uppmärksamhet,
skriv upp det i en ’Bra-dagbok’.
- Ge en alternativ tolkning till det som går mindre bra.
(Det är alltid din tolkning av en situation, som får dig ur
balans, inte situationen i sig.)
- Ha regelbundna avslappningsövningar. Jfr. säkerhetsbältet:
det går inte att sätta det på sig just före kraschen!
- Minns att dina tankar och känslor inte är detsamma som du.
De går över av sig själva om du bara släpper iväg dem genom
att rycka på axlarna och säga: ’Jaha, här har vi dem igen.
Tur att det bara är tankar och känslor.’
- Återkalla allt emellanåt i minnet sådant som du är tacksam
för.
- Se till att få något roligt att rymmas med varje dag.
--------------------------------------------------------------------------------------
Månadens citat:
Det är ingen idé att försöka betäcka
omgivningen med en heltäckande matta för att skydda fötterna
mot stenar och ojämnheter. Det är betydligt lättare att ta
på sig skor.
– Gammalt ordspråk
--------------------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------------------
Månadens boktips och en cd:
Pauli Hämeenaho: NLP mielenterveystyössä, kokemuksen rakenne
muutoksen avaimena (2000).
Jukka Kataja: Rentoutuminen ja voimavarat (2004).
Dr. Paul Adams: The new self-hypnosis, proven techniques for
programming your subconscious mind.
Jouni Luukkala: Hypnoosi, itsesuggestion ja hypnoterapian
käytännön opas (1998).
Shamash Alidina: Mindfulness for dummies (2010).
Ola Schenström: Mindfulness i vardagen (2007).
Michael Neill: You can have what you want (2006).
Michael Neill: Feel happy now (2007).
Richard Templar: The rules of life (2011).
Reijo A, Kauppila: Mielen voima, suggestiot opetuksessa ja
ohjauksessa (2010)
CD: Gia Mellin-Kranck: Mindfulness, att leva här och nu.
--------------------------------------------------------------------------------------
|