|
Månadens Rita 28 (3.10.2010)
(tässä suomeksi)
RELAXATION - VAD
ÄR DET
Vad
är egentligen avspänning eller relaxation för något? Kort
sagt är det konsten att själv kunna kontrollera de olika
dimensionerna av sitt liv medelst muskelavspänning. Ibland
används också begrepp som ’självpåverkan’ eller
’självhypnos’ eller rätt och slätt ’avslappning’. För att
skilja denna form av avslappning från olika former av
rekreation, som bastubad, skogspromenader, TV-tittande
m.m.dyl., har man allt mera börjat använda den
engelskinspirerade termen relaxation. Därmed inte sagt att
rekreation inte skulle vara avslappnande. Det handlar bara
om olika saker. Med rekreation strävar man till att ge sig
själv en skön eller avkopplande stund. Med relaxation siktar
man direkt mot förändringar i nervsystemet och det
inresekretoriska systemet.
Dagens arbetsliv (och också många gånger privatlivet) för
allt emellanåt med sig allsköns krav på prestationer och
förmåga att gallra bort oväsentligheter. Man kastas mellan
ett otal olika uppgifter och åtaganden och hamnar att med
vänstra handen sköta så mycket, att det blir svårt att
avgöra vad man egentligen skall satsa den högra handen på.
Vi uppmanas att inte öka på arbetstakten, utan ’bara’ göra
jobbet smartare. Sådant här åstadkommer lätt en både fysisk
och psykisk obalans i vår organism, en obalans som vila och
sömn inte alltid lyckas rätta till. Skadliga
stressreaktioner, om de pågår tillräckligt länge, kan
nämligen börja leva ett eget liv, vilket betyder, att
kroppen fortsätter att producera stresshormoner även efter
att de yttre orsakerna till stress upphört. Ibland försöker
vi lugna ner hormongaloppen med hjälp av t.ex. alkohol och
det verkar faktiskt hjälpa. Det är bara det, att alkoholen
lugnar enbart den psykiska upplevelsen, medan den fysiska
reaktionen fortgår utan att vi märker det. På så sätt
riskerar vi att aningslöst låta organismen gå på högvarv och
– i ytterlighetsfall – få immunförsvaret att, som vi tycker,
lite överraskande kollapsa.
Det
är här relaxationen kommer in i bilden. Ett stort antal
vetenskapliga forskningsresultat (bland de utförligaste i
Finland må nämnas Helli Toivanens doktorsavhandling från
1994 samt Gockels och Lindholms undersökning för Orton år
2004) visar nämligen, att relaxationsövningar bland annat
-
får halten av stresshormoner att minska och sänker
blodtrycket (om det är för högt)
-
återställer balansen i nervsystemet och minskar på
muskelspänningarna
-
stärker immunförsvaret
-
lindrar smärtor och värk
-
förbättrar sömnen och råder bot på sömnlöshet
-
minskar arbetsplatsfrånvaron och sjukvårdskostnaderna
-
stärker självförtroendet och arbetsglädjen
-
förbättrar inlärningsförmågan
Genom att koncentrera oss på musklerna och låta dem slappna
av lite i taget, får vi vårt centrala nervsystem i balans,
vilket i sin tur balanserar upp hormonproduktionen med såväl
psykiskt som fysiskt välmående som följd. Förutsättningen är
dock att övningarna görs regelbundet, inte bara då
och då eller vid behov. Relaxation kan naturligtvis användas
i nödsituationer som en återställande manöver, men dess
verkan, liksom också duschens och motionens, upphör rätt
snabbt om aktiviteten inte upprepas. Vikten av upprepning
kan inte nog betonas!
Det
finns många olika övningar, för gammal och för ung, för
daghemsbarn och för skolelever, för befrämjande av
arbetslivet och privatlivet. Bäst är kanske att först låna
ljudband på biblioteket och söka sig fram till den typ, som
passar en själv, åtminstone till att börja med. För den som
vill prova genast ger Paul McKenna i sin bok ”Control
Stress: Stop worrying and feel good now” (2009) en enkel
övning till systematisk relaxation. Vid behov kan man ha en
äggklocka att ringa efter 10 - 20 minuter, beroende på hur
länge man tänkt sig att spänna av.
1.
Ligg eller sitt så rakt som möjligt, att
blodcirkulationen befrämjas.
2.
Slut ögonen och säg till dig själv med lugn (inre)
stämma:
Nu relaxar (= tänker på och låter
slappna av) jag ögonen och området kring dem.
Nu relaxar jag munnen och området där
omkring
Nu relaxar jag tungan och organen inne
i munnen
Nu relaxar jag mina skuldror
Nu relaxar jag mina armar
Nu relaxar jag mina händer
Nu relaxar jag min bröstkorg
Nu relaxar jag min mage
Nu relaxar jag mina ben: låren, knäna,
vaderna
Nu relaxar jag mina fötter
3.
Gå igenom kroppsdelarna i motsatt riktning: fötterna,
benen, magen ... och känn efter var det lönar sig att spänna
av lite mera.
4.
Säg sedan: Nu relaxar jag innandömet i mitt huvud
och mitt mentala jag.
5.
Nu är det bara att vistas i detta speciella tillstånd
5 – 15 minuter. (Tankar kanske kommer och går i början, men
musklerna hålls i allmänhet skönt avspända.)
6.
Avsluta övningen genom att öppna ögonen och sträcka
på armar och ben.
Övning ger färdighet, även här. Småningom försätter du dig i
ett avspänt tillstånd mycket snabbt och kan använda metoden
till att på fem minuter pigga upp dig under dagens lopp och
fortsätta dina göranden och låtanden med förnyad energi och
entusiasm.
------------------------------------------------------------------------------------------------Månadens
boktips:
Jukka
Kataja: Rentoutuminen ja voimavarat
Reijo A. Kauppila: Opi ja opeta tehokkaasti
Pasi Koivunen: Ylitä itsesi
Raimo Lindh: Mielikuvaoppiminen
Gunilla Eek: Fungera och må bättre
Terry Orlick & Elisabeth Solin: Visst kan du -
Livsfärdighetsträning i förskola & skola
Ingalill Enbom: Våga vara frisk
------------------------------------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------------------------------------
Månadens citat:
”Om du frågar mig
om den enskilt viktigaste nyckeln till vitalitet och hälsa,
måste jag säga, att det är att undvika bekymmer, stress och
nervositet. Och om du inte frågade mig, skulle jag ändå
nödgas säga det.”
- George Burns
------------------------------------------------------------------------------------------------
|