|
Månadens Rita 24 (18.4.2010)
(tässä suomeksi)
NATURENS OCH
GRÖNSKANS BETYDELSE
Efter vinterns vilsamma, renande vithet övergår naturen
småningom till allsköns färgkombinationer. Det är nu som
vinterdepressionen byts ut mot vårtrötthet, sägs det. Men
måste vi nu vara vårtrötta? Knappast mera än
vinterdeprimerade heller. Det är bara att öppna sinnena för
det som bjuds och ge det en livskraftig innebörd.
Det
finns en massa exempel på hur naturen påverkar vårt tänkande
och beteende. Något så enkelt som lite krukväxter kan
uppenberligen göra världen till en bättre plats.
Sjukhuspatienter tillfrisknar snabbare, om de kan se träd
utanför fönstret, Fångar, som från sina celler kan blicka ut
över landskap och skogar, klagar mindre över medicinska
problem än andra.
Lite grönska tycks för övrigt också förebygga kriminella
gärningar. Enligt ett forskningsarbete utfört av F.E.Kuo och
W.C. Sullivan i Chicago 2001 halverades både egndomsbrott
och våldsbrott i områden, som fick träd, buskar och annan
växtlighet, medan brottsnivån hölls konstant i
betongmiljöer.
I
Texas upptäckte R.S. Ulrich, att arbetstagarnas kreativa
idéer och problemlösningar ökade med 15 %, när de fick
krukväxter och blommor till arbetsrummet, och i en japansk
undersökning utförd av Shibata och Suzuki förbättrades
kontorspersonalens kreativitet med hjälp av en enda krukväxt
placerad framför var och en av dem.
Hur
kan en liten gnutta natur ha sådan effekt?
Evolutionspsykologer föreslår som en förklaring till
fenomenet, att friska träd och plantor inger oss en primitiv
känsla av säkerhet: vi har tillräckligt med föda runt
omkring oss och kan lugnt koncentrera oss på att vara
kreativa och hjälpsamma. Andra förklaringar går ut på att
det mera handlar om just den gröna färgen. Grön färg
framkallar trygga känslor, medan röd färg signalerar fara
och lärarens röda bockar i marginalen. Det har till exempel
visat sig, att försökspersoner löser anagram bättre om de
presenteras i grönt i stället för rött tryck. Redan då bara
sidans nummer var röd eller grön, löste de med röda
sidonumror bara en tredjedel av anagrammen, som de med gröna
sidonumror löste (A.J. Elliot m.fl. 2007).
Nu
finns det ju också undersökningar, som påvisar den röda
färgens goda kraft: hur den värmer och stimulerar samt ger
oss positiva kickar. För att inte tala om andra färgers
formidabla inverkan! Tänk orange, gult och violett! Och
blått och och indigo och turkos. Och hur är det med grått
och svart? Det är ingen tvekan om att alla människor berörs
och formas av kulörerna i sin omgivning. Alla färger har
alltså sina speciella effketer på oss och är viktiga på sitt
eget vis. Man kan nästan sätta likhetstecken mellan
levnadslust och vackra färger, säger Karl Rydberg.
Det
lönar sig alltså att vara uppmärksam på hurudana färger vi
vill omge oss med och hur vi reagerar på dem. Samt att låta
allt naturen bjuder på i färg-och ljudkavalkad energisera
både psyke och kropp. Ser du kanske redan krokusen titta
upp? Samtidigt som du hör fågelsången och känner våren i
luften.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Månadens
boktips:
Karl Rydberg:
Levande färger (1991)
Ilona Pohjalainen: Elämän Värit (2009)
------------------------------------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------------------------------------
Månadens citat:
”Färgen är i
första hand ett medel att påverka själen.”
Vassilij Kandinsky
”Konsten i
medicinen är att roa patienten, medan naturen sköter
läkningen.” Voltaire
------------------------------------------------------------------------------------------------
|