Viestini
Esittely
Palvelut
Eväitä
elämälle
Kuukauden Rita
Ota
yhteyttä
Ajan-
kohtaista
|
Månadens Rita 22 (8.2.2010)
(tässä suomeksi)
TÄNKANDETS OLIKA
FORMER
Varför fungerar inte positivt tänkande, när du vill
förbättra något i ditt liv? Dr Richard Wiseman, som jag
referare till också i förra månadsbrevet, tar upp frågan hur
det kommer sig, att man t.ex. inte går ner i vikt, hur
intensivt man än föreställer sig det nya jaget i stiliga,
några numror mindre kläder, eller joggande omkring med lätta
steg. Ett svar är väl, att här inte är fråga om positivt
tänkande, utan snarare om eskapism, som knappast omvandlar
ens drömmar till verklighet. Positivt tänkande är ju närmast
en annan term för målinriktat tänkande och kräver noggrann
planering (jfr. Månadsbrev 8). Att man alltemellanåt testar
målets fortsatta relevans genom att föreställa sig en
lockande och realistisk bild av det, kan hålla motivationen
vid liv. Och visar sig målet inte längre vara lockande eller
relevant, är det ju onödigt att sätta ner mera möda på det.
Herr
Wiseman slår hål på många myter om tänkandet. En allmän
uppfattnig har varit, att ’brain storming’ skulle leda till
större kreativitet i arbetssammanhang. Det är rätt
självklart, att gruppens minne är bättre än den enskilda
gruppmedlemmens och att gruppens kunskaper överskrider
gruppmedlemmens. Men när det kommer till problemlösning och
nytänkande, kan det ge bättre resultat ,om gruppmedlemmarna
får hållas för sig själva och tänka ifred.
Detta förklaras eventuellt med något, som på engelska
kallas ’social loafing’ och betyder, att vi slöar till och
rider på gruppen. Så länge vi själva är ansvariga för något,
bemödar vi oss mera än om vi tar ansvar som grupp. Vi
motiveras tydligen mera, om vi själva får stå för
misslyckandet eller ta äran åt oss. Jobbar vi i grupp,
behöver vi inte ta ett misslyckande så personligt. Och
lyckas vi, får vi inget personligt tack. Wiseman hänvisar
till forskningsresultat världen över, vilka pekar på, att
det här är ett internationellt fenomen: ju flera personer
inblandade, desto sämre resultat.
Vad
kreativiteten beträffar, fortsätter herr Wiseman, verkar det
som om vi skulle vinna på att låta vårt omedvetna lösa
problemen, medan vi under den tiden leder in det medvetna
tänkandet på ett annat spår. Så länge det är fråga om
precision och exakt tänkande, är det medvetna säkert mera
pålitligt. När det gäller nytänkande, lönar det sig
emellertid att ta det omedvetna till hjälp, vilket inte
alltid är så enkelt.
Föreställ dig, säger herr Wiseman, att du har två personer
i ett rum. Den ena är synnerligen kreativ, men väldigt blyg.
Den andra är inte lika kreativ, men mycket intelligent och
oerhört dominerande. Om du nu lyssnar till dessa bådas
förslag till exempelvis en ny reklamkampanj, kommer den
blyga personen ohjälpligt att hamna i bakgrunden och som
resultat får du goda men inte särskilkt innovativa idéer.
Ifall du nu i stället lyckas distrahera den dominerande
personen med någon annan aktivitet, så att den
tillbakadragna personen lyckas göra sin röst hörd, så kan du
samla på dig alldeles nya och oväntade idéer.
Den
tillbakadragna typen representerar ditt omedvetna, som kan
ha helt nya infallsvinklar, men som inte är lätt att lyssna
på då den högljudda typen, ditt medvetna, kör på hela tiden.
Psykologer vid Amsterdams universitet upptäckte, att om man
distraherar det medvetna med något slags uppgift på sidan
om, blir lösningarna på ett problem mera kreativa och
originella. I försöket ingick två grupper, som fick till
uppgift att utveckla nya benämningar på pasta. Under tre
minuter satt den ena gruppen och grunnade på uppgiften,
medan den andra gruppen koncentrerade sig på en prick, som
rörde sig på datorrutan. Resultatet var högst
anmärkningsvärt. ’Prick’-gruppen kom upp med dubbelt så
många originella namn som ’grunnar’-gruppen. Ett
kategoriseringssystem för kreativt versus icke-kreativt hade
gjorts upp i förväg.
Summan av
kardemumman enligt ovanstående kunde sägas så här:
-
Positivt tänkande är motsatsen till planlöst
drömmande och kräver medvetna insatser.
-
Kreativt tänkande är inte motsatsen till medvetet
tänkande utan snarare en effektiv assistent. Det medvetna,
precisa tänkandet sätter upp målet, varpå det drar sig
tillbaka och sysslar med annat och låter det undermedvetna
tänkandet, fritt från förhandsuppfattningar, ta över och
producera resultat. Sedan är det bara för det medvetna att
sålla ut guldkornen.
-
Se upp för ’social loafing’!
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Månadens
boktips:
Richard Wiseman:
Think a little, Change a lot (2009)
A. Dijksterhuis & T. Meurs (2006): Where Creativity
resides: The Generative Power of Unconscious Thought.
Consciousness and Cognition, 135-146.
------------------------------------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------------------------------------
Månadens citat:
”Vad du än tänker,
mo trävt knät” (Paul Arden)
------------------------------------------------------------------------------------------------
|