|
Månadens
Rita 156 (9.10.2024) (tässä
suomeksi)
 SKALL
VI TRO PÅ OSS SJÄLVA ELLER INTE?
Det är sällan jag skriver om nationalekonomi, och nu gör jag
det närmast genom att presentera några tankar av Erik
Angner, som är både nationalekonom och vetenskapsfilosof.
Han talar sig varm för nationalekonomins faktabaserade
kunskap och matematiska metoder att lösa problem och
beklagar den bristfälliga användningen av dem. Han tar upp
Covidpandemin som ett exempel, där alla desperat hade ett
behov av lösningar och svar. Man kontaktade epidemiologer,
virologer, fysiker och till och med ingenjörer, men kom
aldrig på tanken att fråga nationalekonomer. Det borde man
ha gjort.
Angner motiverar utförligt sitt påstående och säger, att den
ekonomiska vetenskapen hjälper oss att förstå många av de
problem vi ställs inför som individer och på samhällsnivå.
För oss individer, som ofta velar hit och dit mellan olika
val, kan nationalekonomin teori om rationellt
beslutsfattande vara till stor hjälp. Hamnar man t.ex. att
välja mellan två jobb på vitt skilda orter, är det klokt att
under alternativ A respektive alternativ B sätta upp två
spalter, den ena med fördelar, den andra med nackdelar.
Sedan ger man dessa för- och nackdelar olika vikter i
enlighet med betydelse. När man sedan räknar ihop summorna
och drar nackdelarnas summa från fördelarnas för A och B,
får man en klar siffra vad som åtminstone rationellt skulle
löna sig.
Man måste oftast offra något för att uppnå något annat!
Dylika avvägningar gäller även frågan om hur mycket skall vi
tro på oss själva. Angner tar upp studier, som tyder på hur
förfärande vanligt det är med överkonfidens. Han ger inte
mycket för vardagspsykologins uppmaningar om att vi skall
tro på oss själva, även om han betonar, att man också bör
undvika bristande tillit till sig själv.
Överkonfidensen är dock hans agenda här, då han hänvisar
till studier, där folk som var absolut, fullkomligt,
hundraprocentigt säkra på en sak hade rätt i ungefär 70-80
procent av fallen. Självsäkerhet, säger han, är en
riskfaktor för överkonfidens.
I en studie sade sig välmeriterade läkare vara säkra till
mer än 80 procent på att en patient hade lunginflammation.
Röntgenundersökningarna bekräftade diagnosen i bara 20
procent av fallen. Praktikanters diagnoser skiljer sig inte
nödvändigtvis från experternas, men de är inte lika ofta
säkra på sin sak.
Självbelåtenhet är framgångens fiende, betonar Angner.
Idrottaren som har alltför höga tankar om sig själv tränar
inte tillräckligt mycket. Självsäkra bilförare kör hårt och
råkar ut för olyckor. Advokater som inte bryr sig om att
sätta sig in i sina rättsfall har sämre förutsättningar att
lyckas än de som gör det.
Utvecklingspsykologer befarar, att vi kan göra våra barn
skada, om vi försöker pumpa upp deras självförtroende på
lösa grunder.
Överdriven självsäkerhet hos unga kan leda till riskabla
vanor och handlingar. Bristande tro på sig själv, å andra
sidan. kan leda till rädsla att misslyckas, vilket hindrar
dem att pröva på något över huvud taget. Vi har alltså två
diken vi kan falla i. Vägen mellan dem består kanske av en
sund självkänsla, som bygger på fakta.
Månadens citat:
Livet går alltid upp och ner, men man kan åka mellan
våningarna 15-20 i stället för 1-5. Världen ser olika ut
från olika våningar. Högre upp blir vi mera klarsynta.
Månadens lästips:
Erik Angner: En bättre värld är möjlig (2023)
How Economics Can Save the World, Simple
Ideas to Solve Our Biggest Problems
|