Viestini
Esittely
Blogi ja artikkelit
Eväitä
elämälle
Kuukauden
Rita
Ota
yhteyttä
Koulu-
tukset
|
Månadens
Rita 155 (14.8.2024) (tässä
suomeksi)
 Existerar
motivation i alla fall?
Efter att tiotals år studerat motivation och vridit och vänt
på olika synvinklar, har jag kommit fram till att hela
begreppet kan slopas och ersättas med behov. Ända tills nu,
då jag läste Amy Skogbergs insiktsfulla bok ”Hemligheten
bakom motivation”. Hon lyckas få med allt om behov och de
biologiska bakgrundsfaktorerna till vårt beteende och ändå
hålla fast vid ordet motivation.
Hon beskriver på ett lättfattligt sätt hur Maslows klassiska
behovstrappa hänger ihop med Daniel Pinks tre motivatorer i
arbetslivet: autonomi, gemenskap (Purpose Framework) och
kompetens. Själv har jag hållit mig till Alderfers
behovsteori ER, Existence, Relatedness, Growth, vilka
inrymmer både Maslow och den stora samlingen övriga
behovsteorier. Tre punkter, ni vet…
Amy Skogberg går långt tillbaka i historien och berättar hur
livet i vattnet tog steget upp på land i form av reptiler,
vilkas hjärna bara hade överlevnad som mål (Existence). Hos
oss människor talar man ännu i dag om ’reptilhjärnan’ som
ansvarig för instinkter och drifter.
Under nästa fas i utvecklingen började däggdjuren ta form.
Bl.a. aporna behövde flocken för att överleva. I många
sammanhang refererar man fortfarande till ’aphjärnan’ som
orsak till våra primitiva beteenden (’Relatedness’ eller
behovet att höra till en grupp och accepteras.)
Sedan klev då människan ut ur skogen och hon nöjde sig inte
längre med att bara bli vid liv och höra till en grupp. Nej,
hon ville också göra uppfinningar och lära sig nytt. Hos
henne utvecklades småningom den del av hjärnan vi idag
kallar för storhjärnan (’Growth’ eller behovet att
utvecklas).
Hur hänger det här då ihop med arbetstagarens behov av
autonomi, gemenskap och kompetens?
Människans hjärna består idag av alla tre delarna:
reptilhjärnan, aphjärnan och storhjärnan. Reptilhjärnan kan
ses som ursprunget till behovet av autonomi. Reptilen kan
inte leva i fångenskap eller bli kontrollerad, vilket
avspeglas också i den moderna människans hjärna.
Aphjärnan är livrädd att bli utesluten ur gruppen. Det
betyder döden, kanske i form av att överfallas och bli
uppäten av rovdjur. Dessutom hade aporna roligt tillsammans
och fick hjälp av varandra i olika situationer. Vi människor
har kvar samma biologiska behov av gemenskap.
Storhjärnan kräver regelbundet något nytt och längtar efter
de dopaminduschar den får av synliga resultat, slutförda
jobb och upplevd kompetens. Ser hjärnan inte resultat av
sitt arbete, börjar den söka efter ersättande
behovstillfredsställelse på något annat håll.
Amy Skogberg kommer också in på värderingar och
värderingskonflikter. Nu kan ju en värderingskonflikt också
betraktas som behovskonflikt, då en värdering kan sägas vara
det sätt vi väljer att tillfredsställa våra behov. Amy
hänvisar till Marshall Rosenberg, som i sin bok NonViolent
Communication, NVC, menar att det bakom varje beteende finns
ett underliggande, ofta omedvetet, behov. När vi är i
konflikt med varandra, finner vi bäst lösningar genom att
söka efter de grundläggande behoven, dvs. den ursprungliga
källan till det vi säger och gör i ställer för att fokusera
bara på handlingarna och reaktionerna.
I boken kommer hon ännu in på det kvistiga med straff och
belöningar och framhåller vikten av att skilja mellan lön
och belöning. En annan utmaning är hur vanor vinner över
motivation, dvs. reptil- och aphjärnans behov att spara
energi vinner över storhjärnans behov av framgång. För att
övervinna denna hjärnans konflikt, bör stegen till den nya
vanan vara tydliga och ribban till nästa resultat hållas
låg.
Boken innehåller självfallet mycket, mycket mera, som gör
att bitarna motivationspusslet faller på plats.
Månadens lästips:
Amy Skogberg: Hemligheten bakom motivation. (2024) |