|
Månadens
Rita 152 (3.4.2024) (tässä
suomeksi)
 TRE
VAL: STÅ UT MED DET, FÖRÄNDRA DET, AVSLUTA DET
I boken ”The Rules of Management” jämför Richard Templar
besvärliga situationer med en orkester som du skall leda.
Hen som spelar flöjt får musiken att skorra i dina öron. Nu
har du tre val:
1) Du kan välja att stänga öronen och
bara stå ut med det. Detta är antagligen det enklaste, om du
bortser från att hela orkestern med sin musik på så vis blir
lidande för att en av dem inte kan spela.
2) Du kanske går in för en förändring i
stället och skickar flöjtisten på kurs. Flöjtisten kommer
tillbaka med ett kursintyg i handen, men någon större
förbättring i spelandet har inte skett.
3) Du börjar luta mot det tredje
alternativet och säger brutalt upp flöjtisten.
Richard Templar är övertygad om att vi
ibland måste kunna gallra och göra oss av med ogräs och
plantor som inte växer. Man kan inte låta en som spelar fel
i teamet hindra de andra från att utvecklas och blomstra. Du
är ansvarig för orkestern eller trädgården.
Nu talar ju Templar huvudsakligen om
arbetsplatser och får det att låta så enkelt. Men hur är det
med skolklasser eller föreningar?
Det första alternativet är antagligen det
sämsta i alla sammanhang, även om det är det vi helst
väljer. Vi håller tummarna för att problemet skall försvinna
av sig självt, trots att all erfarenhet tyder på att det i
stället förvärras med tiden.
Det tredje alternativet är enligt Templar
det bästa. Bortsett från att vi räddar teamet, så ger vi den
som inte kan spela en chans att hitta något annat och mera
lämpligt, vilket hen inte gör så länge hen får stanna kvar i
gänget.
Men det mellersta alternativet då? Går
det verkligen inte att ändra på en dålig spelare? Under mina
många uppgifter på olika arbetsplatser har jag flera gånger
fått uppleva, att ’flöjtisten’ börjat spela riktigt bra,
trots att de andra i ’orkestern’ varit skeptiska.
Detta har inte skett genom stöd och
uppmuntran, långt därifrån! I stället har man, på samma sätt
som en fågelmamma puttar ungen ur boet, knuffat in
’flöjtisten’ i situationer, där hen hamnat att spela på och
själv blivit överraskad hur det går att utvecklas.
Egentligen skall vi väl inte skippa något
av alternativen direkt. Ibland kan det faktiskt också löna
sig att bara stå ut, speciellt om andra inte blir särskilt
lidande. Vi vet att det mesta går över. Förändring är inte
omöjligt det heller, bara vi hittar de rätta spakarna. Och
många gånger är det bäst att bara avsluta något, så det inte
blir till det som kallas ”escalating commitment”, dvs. att
vi inte förmår överge något vi satsat mycket på, även om det
klart inte leder till något.
Månadens citat:
Det är inte helt lätt att skilja mellan att byta bana och
att helt ge upp. - Jordan B. Peterson
Om den nya vägen verkar mera krävande än den gamla, är det
ett tecken på att du inte bara lurar dig själv, när du byter
kurs.
Månadens boktips (på nytt och antagligen flera gånger
till): Richard Templar: The Rules of Management (2022)
|