|
Månadens
Rita 150 (5.2.2024) (tässä
suomeksi)
 ÄR
JÄRNAN FAKTISKT LAT? Vår hjärnas uppgift
är att säkerställa vår överlevnad så energieffektivt som
möjligt. Det ger lätt en bild av att hjärnan är lat. För att
spara energi söker den de bekvämaste vägarna och tänker
helst samma tankar som senast. Det betyder, att vår hjärna
tittar bakåt, när vi ska framåt. Den letar efter tidigare
liknande erfarenheter för att orientera sig i nya
situationer och får oss att se det vi förväntar oss att se.
Vi måste leva i en värld, som hjärnan
inte känner till.
För att hålla oss vid liv måste hjärnan
skydda oss och därför lagrars sånt vi upplever som hotfullt,
till exempel krävande förändringar, i amygdala. När en
eventuell farosituation uppstår aktiveras amygdala
omedelbart och utsöndrar stresshormoner för att hjälpa oss
att fly eller strida. Ibland räcker det med att vi lyssnar
på andras hotfulla upplevelser eller föreställer oss sådana
för att sätta igång processen.
Hjärnan sparar alltså energi, som vi kan
använda oss av när vi behöver försvara oss. Överlopps energi
kan också behövas till jakt och införskaffande av
förnödenheter, vad det nu sedan kan betyda för gemene man i
vår moderna värld.
Dessutom behöver hjärnan ett lager av
energi till kreativitet. Här kommer konflikten in i form av
människans grundläggande drift att söka nytt och
experimentera. Å ena sidan strävar hjärnan att upprätthålla
balans och ett statiskt tillstånd, och å andra sidan måste
den ge näring åt upptäcktsivern. I senare tider har man
börjat kalla denna drift för behovet av dopaminduschar.
Vi söker automatiskt hela tiden efter
aktiviteter som håller dopaminsystemet vaket. Vi är i
grunden jägare och jagar alltid något nytt. Men det nya
måste ha någon mening för oss. Ifall arbetslivet eller
skolarbetet inte verkar erbjuda meningsfulla tillfällen till
dopaminduschar, söker vi dem på annat håll i till exempel
spel och sociala media.
I tider av förändring förmår hjärnan inte
alltid gestalta sammanhanget och meningsfullheten med det
man gör. Helheten går lätt förlorad och känns meningslös,
när allt fler förväntas göra alltmer på allt kortare tid
samtidigt som man ironiskt nog talar om hållbarhet.
Människan kan omöjligt hantera stora
helheter utan tydliga och ofta återkommande små målstolpar.
Därför tar vi gärna till oss förenklade erbjudanden i stil
med ”5 sätt att lyckas som chef”, när det i själva verket
handlar om 55.000 sätt.
Hjärnan har ingen erfarenhetsbas att utgå
från i nya situationer och då försöker vi helt enkelt leta
efter genvägar, som dessvärre inte finns. Hjärnans
energisparande handlar mera om överlevnad än om lättja och
när vi förstår och accepterar detta, kan vi lättare utveckla
strategier för en tillfredsställande tillvaro.
Månadens citat: Livet
kan bara förstås baklänges, men det måste levas framlänges.
– Sören Kirkegaard Månadens lästips:
Tommy Lundberg: Motivationskoden (2019)
Tommy Lundberg & Ola Berggren: Apinajohtajan käsikirja
(Äänikirja 2022) |