Viestini
Esittely
Blogi ja artikkelit
Eväitä
elämälle
Kuukauden
Rita
Ota
yhteyttä
Koulu-
tukset
|
Månadens
Rita 144 (22.5.2023) (tässä
suomeksi)
 DET
ÄR OK ATT MÅ DÅLIGT IBLAND Något som
skulle lägga våra förväntningar på tillvaron på en
realistisk nivå och faktiskt kunna ha en positiv effekt på
vårt välbefinnande är insikten att det är okej att må dåligt
ibland. Så säger Anders Hansen.
Men är inte det självklart? Jovisst. Utom
när vi mår dåligt. Då tänker vi inte ”det är helt ok att jag
deppar, allt är som det skall vara”. Nej, inte i allmänhet.
I stället börjar vi söka orsaker till att vi är deppiga och
sådana finns det gott om. När vi kommit på en orsak, är
steget inte långt till nästa orsak och nästa och nästa, för
så fungerar vår hjärna. Den kommer in i en så att säga
negativ loop.
Ständigt välbefinnande är emellertid inte
ett naturligt tillstånd för människan. Hjärnan är utvecklad
för överlevnad, inte för välbefinnande. Känslornas uppgift
är att hålla oss vid liv, så vi kan föra våra gener vidare.
De som för tusentals år sedan var nöjda alltför länge kunde
inte uppdatera sitt beteende till nya omständigheter och kom
aldrig åt att reproducera sig särskilt mycket, så vi är inte
deras ättlingar. Vi är ättlingar till dem som kände panik
(hjälp, ett vilddjur anfaller) och ångest (var skall jag
hitta mat här näst?). Vi har i dagens värld inte samma
orsaker till panik och ångest, men hjärnan har inte
förändrat sig och producerar fortfarande samma känslor för
att förbättra våra chanser att överleva.
Panik, ångest, depression (förmågan att
ligga lågt och spara energi) fyller inte i dag någon
funktion, men när vi förstår, att det handlar om ett
förgånget larmberedskap, har vi lättare att handskas med
dessa känslor och inte låta dem dra oss med sig. Det blir
lättare att säga åt sig själv, att det här är bara en känsla
eller det här är bara en tanke.
Tankar och känslor kommer och går och
ändrar hela tiden, så det är inte lönt att ge dem alltför
stor uppmärksamhet. Även om det inte känns så just för
tillfället, kommer det tillstånd de förorsakar att gå över,
för det är så vi är biologiskt byggda. Medvetenheten om
detta kan hindra oss från förhastade handlingar, som vi
senare kanske bittert ångrar.
Negativa tankar och känslor slås lättast
på, när vi saknar kontroll, dvs. utsätts för stress.
Särskilt om det pågår under lång tid. Ensamhet är en annan
utlösande faktor. I forntiden innebar ensamhet att man var
försvarslös och mera utsatt för hotande faror, vilket satte
sin prägel på hjärnan.
Självfallet kan depression också bero på
kriser, sorger och patologiska tillstånd. De är ett kapitel
för sig. Här i brevet talar vi om naturliga ’downperioder’
som hör livet till. Var gränsen går vet man inte alltid. Hur
som helst mår vi bättre och kan kanske till och med undvika
en patologisk depression genom att vara medvetna om att ett
visst deppande hör livet till och inte behöver ägnas någon
större uppmärksamhet.
Och varför inte ’boosta’ oss med gamla,
beprövade råd, som av den moderna hjärnforskningen fått
ytterligare förklaringar till varför de fungerar.
-
Att höra till en grupp och känna
samhörighet. Enligt hjärnan har vi större chans att
hålla oss vid liv, när vi sjunger tillsammans,
motionerar tillsammans, spelar spel, upplever teater
eller konserter eller annat tillsammans.
-
Att röra på sig så att pulsen
höjs ordentligt stärker hjärnans inneboende
stresstålighet. Hjärnan lugnar sig i vetskap om att nu
är kroppen igång och har goda möjligheter att klara sig.
Motion får kroppen att inte reagera så starkt på stress.
-
Att skratta och ha trevligt gör
att hjärnan kan ta lite ledigt och ge kroppen tid att
producera transmitters, som ger oss känslor av
välmående.
-
Avslappningsövningar sänder
signaler till hjärnan att läget är lugnt, allt är bra,
vilket samtidigt stärker tilltron till den egna förmågan
att klara sig här i livet.
-
Och så en snabbmetod: När du drabbas av
en negativ känsla, fokusera på själva känslan, inte
på orsaken till den! En känsla utan orsak håller
inte i sig särskilt länge.
Månadens citat:
Inget redskap passar till allt. En
huvudnyckel som kan öppna alla dörrar, den finns inte. –
Arnold Toynbee
Månadens lästips:
Anders Hansen: Depphjärnan. Varför mår vi så
dåligt, när vi har det så bra? (2021 |