RA Mental Management Tavastia 

 

Viestini

Esittely

Blogi ja artikkelit


Eväitä
elämälle


Kuukauden
Rita

Ota
 yhteyttä

 

Koulu-
tukset

 

Månadens Rita 143 (3.5.2023) (tässä suomeksi)

PROBLEMET MED BELÖNINGAR

Vi vet alla, att straff inte är rätta metoden att varaktigt ändra någons beteende. När straffet inte längre är i kraft, fortsätter man med det gamla beteendet och så anstränger man sig lite mera för att inte bli fast. Men att också belöningar ofta har en negativ inverkan är mindre bekant.

Alfie Kohn refererar i sin bok “Punished By Rewards” ett enormt antal forskningsresultat, som alla uppvisar negativa följder av belöningar. Han påstår inte, att belöningar inte skulle motivera folk. Tvärtom, säger han, belöningar kan vara väldigt motiverande – till att få en belöning.

Vad leder detta till? Jo, man strävar till exempel att få belöningen med minsta möjliga ansträngning och med lägsta möjliga tröskel. Dessutom blir man obenägen att ta sig an några svårare uppgifter med risk att misslyckas och bli utan belöning.

Straff och belöning är så kallade quick fixes och väldigt behändiga att ta till för en förälder, lärare eller förman. Och de kan fungera bra i fråga om enkla och mekaniska uppgifter. Men är målet att åstadkomma ansvarstagande och motiverade barn och vuxna, verkar det som om de hade motsatt effekt.

En belöning, säger Alfie Kohn, producerar förvisso någon form av rörelse, men aldrig motivation. Att belöna folk extra för en uppgift är att ta bort den inre motivationen till att göra den. Låt oss se på några av de otaliga exemplen.

Tjugo barn kallades in att testa nya pussel. De delades upp i två grupper. Barnen i grupp 1 fick 5 dollar för varje pussel de löste, medan man inte nämnde något om belöning för barnen i grupp 2. Efter att ett antal pussel var byggda, tog man en paus och belöningen utdelad till barnen i grupp 1. Sedan fick barnen gå tillbaka och göra vad de ville. I grupp 2 fortsatte alla tio barnen genast med nya pussel, men i den belönade grupp 1 rörde nio barn av tio inte ett pussel längre.

I ett test där man belönade memorering av ord, blev resultaten sämre för de barn, som belönades med godis än för dem som bara fick information om hur bra de lyckades.

Ungdomar i ett stort antal högstadier klarade sig över hela linjen betydligt bättre, om de inte fick betalt. Detta gällde såväl minne och slutledningsförmåga som kreativitet.

Barn som belönas för att läsa läser mindre. Detta framkom i ett stort antal rapporter. I USA hittade Pizza Hut på att sponsra barnens läsande genom att för varje läst bok dela ut en gratis pizza. Detta ledde inte till ökat läsande, men nog till ökad fetma. De barn som läste böcker redan innan, började nu läsa så tunna och enkla böcker som möjligt för att få sin godbit.

Belöning till barn för att de skall vara medkännande och bry sig om andra har haft samma nedslående effekt. Vill man att ett barn skall bry sig om andra, är det bättre att ge barnet god omvårdnad, som det sedan tar modell av i samröre med andra.

Ifall man får extra betalt för något, drar man mer eller mindre medvetet slutsatsen, att detta är något väldigt tråkigt, tungt eller otrevligt, som man måste få speciell ersättning för.

Men vad fungerar då, är frågan som omedelbart uppstår. Svaret är, att straff och belöning hade försvunnit ur bilden för länge sen, ifall de kunde ersättas med något lika enkelt, som går att tillämpa över hela linjen. Helt begripligt blir det för jobbigt att fundera ut alternativa strategier från fall till fall. Men här kan man ta de allmänmänskliga behoven till hjälp och sätta dem i system.

  • Vi vill alla få något till stånd, så både hemma, inom handledning och på jobb kan man säga något i stil med ”Det här är vad vi skall åstadkomma. Du bestämmer hur vi når dit”. Det vi skall åstadkomma behöver förstås ha någon vettig mening för alla inblandade.

  • Människan har ett stort behov av att bli accepterad och höra till en grupp. Alfie Kohn talar om ’unity building activities’, som småningom skapar stark grupptillhörighet och gör att man inte gärna utsätter sig för gruppens missnöje.

  • Behovet av erkännande tillfredsställer man genom att i stället för belöningar skapa en kultur, där man kommenterar åt varandra sånt som blivit gjort. På så vis synliggör man också de små resultaten av vardagliga sysslor.

Det handlar alltså inte om att motivera folk att prestera, utan om att förse dem med tillfällen att prestera så att de blir motiverade. Självklart behöver vi alla ersättning för vårt arbete, för att inte tala om uppskattning och erkännande, som är rena energisprutan och absolut inte får underskattas. Lön och uppskattning får dock inte förväxlas med belöningar, som används till att pressa folk att bete sig på ett visst sätt.
 

Månadens citat:

”Belöning och straff är inte varandras motsatser; de är två sidor av samma slant. Och det är en slant man inte får särskilt mycket för.” – Alfie Kohn

Månadens lästips:

 Alfie Kohn: Punished By Rewards. The Trouble with Gold Stars(2018

Rita Ahvenniemi
Pioneerintie 7, FIN-13500 Hämeenlinna | 044-0150649 | rita.ahvenniemi@sci.fi