Månadens
Rita 142 (5.4.2023) (tässä
suomeksi)
FRAMTIDENS ARBETSGLÄDJE PÅ FRAMTIDENS ARBETSPLATS
Framtidens arbetsglädje på framtidens arbetsplats Väldigt
förväntansfullt deltog jag i seminariet med samma namn som
rubriken ovan. Hoppades på nya insikter och nya
infallsvinklar. Sådana fick jag också, men inte riktigt i
den form jag tänkt mig. Det mesta handlade om AI (Artificial
Intelligence) och dess ökade användning inom en relativt
snar framtid. Och om hur man lockar generation z till
arbetsplatser. Fast ingen av publikens få deltagare ur
generation z födda på 2000-talet tyckte, att det passade in
på just dem särskilt mycket…
Det var dock ingen onödig tillställning.
Bortsett från en ingående presentation av kommande
AImöjligheter, fick jag bekräftat de jag misstänkt länge:
ingen har en blåblek aning om hur vi skall klara det dagliga
jobbet med energi och gott humör kvar för livet i övrigt.
Dvs. det finns inga riktigt fungerande recept, utan de måste
skräddarsys från fall till fall och person till person. Jag
har deltagit i minst 100 olika tillfällen där ’att orka på
jobbet’ avhandlats, och det mesta har rört sig om motion,
matvanor, sömn, att lämna jobbet på jobbet och att ta hand
om sig själv och sina relationer mm. i den stilen. Alltså
inget som inte varenda pinne vet redan från tidigare. Utan
att det hjälper.
Det betyder att recepten vi alla känner
till inte går att följa så där bara, av varierande orsaker.
Under seminariets gång kom jag att tänka
på grupper jag hållit arbetshandledning för. Jag har frågat
många av dem, vad de skulle göra om de plötsligt hade så
mycket pengar, att de inte skulle behöva jobba längre.
Svaret var ingalunda, att de bara skulle lata sig eller resa
omkring eller hoppa från nöje till nöje och leva loppan.
Nej, inte alls. De svarade, att de skulle fortsätta med sitt
yrke, men på egna villkor. Hälsovårdaren skulle ge kunden
den bästa tänkbara vård utan tidsbegränsning och formell
dokumentation. Läraren skulle öppna en egen skola och
undervisa eleverna i små grupper utan överflödig
dokumentation eller projektdeltagande. Idrottsföreningen
skulle ta emot alla barn och unga utan stora avgifter och se
till att alla fick spela och ha roligt. Inom kundbetjäningen
skulle man skaffa tillräckligt med personal för att också
hinna prata bort en stund med kunderna, osv.
Detta betyder, att vi över lag vill
använda vårt kunnande och se resultat av det.
Även i sköna nya AI-värld, sa Göran
Adlén, kommer tillfredsställelsen över synliga resultat att
vara en avgörande del av framtidens arbetsglädje. Likaså
möjligheten att reflektera tillsammans över det vi gjort,
gör och skall göra. Pauserna då vi råkas och kan prata med
varandra och skratta (!) får inte undervärderas. Han
rekommenderade också Pomodoro-metoden, dvs. att jobba i
arbetspass om 25 minuter.
Därtill betonade han vikten av att en
daglig avslappning, som man, för att låta intressantare,
också kan kalla powernap. Vanor kräver, som vi vet, väldigt
lite energi, medan nya arbetssätt kräver en hel del
ansträngning. Regelbundet utövad avslappning hjälper oss att
ladda upp de krafter som behövs för att bilda nya sätt att
fungera.
Sammanfattningsvis verkar det som om (även)
framtidens arbetsglädje utgörs av
- autonomi eller frihet att bestämma över
hur man jobbar
- möjlighet att se tydliga små resultat av sitt arbete,
tecken på att man gör de rätta sakerna
- en grupp, där man kan reflektera, prata och skratta och
känna tillhörighet
- arbetspass om 25 minuter (Pomodoro)
- förmågan att varje dag göra 5-15 minuters avslappningar
Månadens citat:
Framtiden är oändlig. Den
börjar ingenstans och slutar ingenstans. – Göran Adlén
Vi behöver ett helt nytt sätt att tänka för
att lösa ett problem som har uppstått ur det gamla sättet
att tänka. – Albert Einstein
Månadens lyssningstips:
Alfie Kohn TED talk Alfie Kohn: The 3 Most Basic Needs of
Children & Why Schools Fail - Bing video |