|
Månadens Rita 136 (28.9.2022) (tässä
suomeksi)
 RESILIENT
TÄNKANDE
Resiliens är i dag ett ofta använt begrepp
för att beskriva förmåga att klara av en svår situation,
motstå olika störningar och att återhämta sig efter en
katastrof. Det skiljer sig inte särskilt mycket från
stresshantering, men vi börjar väl vara lite trötta på det
ordet, så för omväxlings skull talar vi om resiliens.
Hur
blir vi då resilienta? Faktiskt på samma sätt som vi lärt
oss hantera stress, dvs. genom att ge händelser nya
betydelser, hålla oss i god fysisk form och varva
energianvändning med återhämtning. Detta lyckades vi inte så
bra med, när vi talade om stress. Hjälper det att i stället
tala om resiliens? Det återstår att se…
Vi har
fått lära oss, att det inte är bra att leva ett väldigt jämt
och stressfritt liv utan påfrestningar och svårigheter. Det
är faktiskt lika illa som att inte anstränga sina muskler
eller sitt immunförsvar eller sin hjärna. Hela vår organism
måste utsättas för utmaningar och ordentlig press, för att
hållas alert och igång, annars skrumpnar den och klarar inte
av att återhämta sig, hur mycket vila den än får.
Låt oss se på de tre
ovannämnda hjälpmedlen i tur och ordning:
1.
Hur ändrar vi på vårt tankemönster och
ger situationer nya betydelser?
Richard Templar säger, att vi kan träna med små saker,
som att inte hetsa upp oss ifall vi missar bussen eller
bränner vid maten eller glömmer nycklarna. Småningom
håller vi huvudet någorlunda kallt också i mera
katastrofala situationer. Dessutom bör vi regelbundet gå
utanför vår komfort zon och göra något helt nytt, som
får oss känna oss väldigt obekväma.
Joni Martikainen påminner oss om att vår uppfattning om
verkligheten inte är verkligheten i sig, utan en
simulering som hjärnan gör. Denna simulering strävar att
förutspå framtiden mot bakgrunden av det som varit,
vilket innebär att vi reagerar enligt gammalt mönster.
När vi inser, att vår upplevelse närmast är en justerbar
simulering, har vi lättare att ge händelser nya
betydelser.
2.
Hur håller vi oss i god fysisk
kondition? Alla vet, att det
gör vi genom att motionera, men hur får vi oss till det,
om vi inte gillar att motionera eller har ont om tid?
Det enkla rådet är: reservera tid för det i kalendern
och håll fast vid det i ur och skur, tills det blivit en
ingrodd vana. Detta enkla råd är oväntat krävande, så
som stöd härtill lyder råd nummer två: ta kontakt med en
mental tränare, en MT, som har metoder att få dig över
tröskeln
3.
Hur balansera upp
energianvändning och återhämtning?
Clas Malmström säger i sin bok ”Ett bra liv är inte
bekvämt”, att vi kan se vår vardag lite som en cykeltur.
Ränner vi bara nerför, utvecklar vi ingen resiliens och
går ner för räkning vid minsta motgång. Och har vi redan
gått ner för räkning, är vila inte det rätta sättet att
ta sig uppför backen igen. Nej, vi måste då också
anstränga oss lite och sedan vila lite, anstränga oss
lite mera och så vila igen och så vidare tills vi kommit
tillbaka.
Vill man vila effektivt, lönar det sig att använda
avslappningsmetoder (se brev 135), som snabbt försätter
oss i ett tillstånd av återhämtning och balans, både
fysiskt och psykiskt.
Avslappning (hur trist själva ordet än låter) är en enkel
och effektiv nyckel till ökad resiliens antingen det gäller
tankemönster, nya vanor eller återhämtning. Inom oss har vi
en hel del resurser, allt från lycka och självförtroende
till motivation. Sådant kommer inte utifrån. Svårigheten är
bara att få kontakt med allt detta eftersträvansvärda vi har
inom oss. Denna kontakt underlättas avsevärt i ett
avslappnat tillstånd, för då kan vår begränsande logik, som
ofta baserar sig på föråldrade trosföreställningar,
åsidosättas till förmån för nya simuleringar.
Månadens citat:
Ju mera resilient du
är, desto snabbare återhämtar du dig från motgångar och
bakslag. – Richard Templar
Månadens lästips:
Joni Martikainen: Älä usko
kaikkea mitä ajattelet (2012)
Clas Malmström:
Ett bra liv är inte bekvämt: en bok om mental styrketräning
(2018)
Richard
Templar: The Rules of Thinking (2019)
|