|
Månadens Rita 125 (2.8.2021) (tässä
suomeksi)
 VÄRDERINGAR
– HAR DE NÅGON BETYDELSE?
Det talas mycket om värderingar. De är
avgörande för den personliga utvecklingen: Vad är viktigt
för mig? De betyder mycket för arbetsplatsen: Vilka är våra
etiska spelregler? Vad är gynnsamt för vår organisation?
Värderingarna skall ledsaga oss i vårt agerande. Så här sägs
det alltså. Låt oss titta lite närmare på begreppets
innehåll.
Till företagens vanligaste värderingar
hör sånt som mod, ansvar, öppen attityd, lagarbete och
respekt. Vad betyder dessa i praktiken?
En modig chef eller arbetstagare som
lyckas är förvisso både driftig och handlingskraftig, medan
en som misslyckas är dumdristig och egensinnig.
Hur mäter man ansvar? Vad menas
egentligen med det? Vilka befogenheter ges med ansvaret?
Eller är ansvar bara ett annat ord för att sköta sina
uppgifter? Du ansvarar för det här = Du skall göra det här.
Hur får man till stånd en öppen attityd?
Troligtvis inte genom att bara lägga ordet till firmans
värderingar eller tala om spelregler. Samma sak med
lagarbete och respekt.
Varifrån kommer då värderingar? Och kan
de ha olika styrka?
Värderingar, säger definitionen, handlar
om våra drivkrafter och vad vi anser vara rätt eller fel.
Drivkrafterna igen är till för att tillfredsställa våra
behov. Den mest grundläggande drivkraften är den som håller
oss vid liv. Så har vi drivkraften att leva i någorlunda
trygghet och att höra ihop med andra och få uppskattning. På
en högre nivå drivs vi att göra något meningsfullt med vårt
liv.
Enligt detta skulle värderingar vara
olika sätt att tillfredsställa våra allmänmänskliga behov.
Vad vi sedan anser vara rätt eller fel kan variera och styrs
antagligen det också av styrkan i de olika behoven, som ofta
är motstridiga. Ta t.ex. behovet att hålla sig i god form
mot behovet att ge sig en skön stund i soffan, vilka båda
betjänar oss på sitt sätt.
Likaså kan vårt behov av samhörighet
övertrumfa behovet av trygghet och få oss att göra dumheter.
Och behovet av uppskattning kan vinna över behovet av
rättvisa. Det är det för handen starkaste behovet som
vinner, oberoende av våra värderingar. De flesta har som
värdering att tala sanning, men hur många gör det till
hundra procent? De flesta av oss har också god hälsa som
värdering, vilket inte hindrar oss från ohälsosamt leverne
allt emellanåt.
Det finns uppräknat all världens
värderingar, faktiskt över 200 stycken, och i bakgrunden för
dem alla ligger ett behov. Här har vi exempel på en liten
lista:
• hedonistiska värderingar (lycka, välbehag, glädje,
njutning)
• vitala värderingar (hälsa, kondition)
• estetiska värderingar (skönhet, konst, upphöjdhet)
• kunskapsmässiga värderingar (sanning, lärdom, utbildning,
vetenskap) • religiösa värderingar (tro, hopp, helighet,
barmhärtighet)
Det handlar alltså om behov och människan
agerar enligt det behov som för ögonblicket är det
starkaste. Ibland fyller en etisk handling något av våra
behov och ibland får en oetisk handling övertaget.
Sluta alltså att sätta tid på att räkna
upp och formulera värderingar, för det är bara ett ord, som
inte får någon som helst handling eller förändring till
stånd. Fråga i stället ”Vad behöver jag/vi - just nu och på
lång sikt ? Och vilka alternativ finns att tillgå för att
tillfredsställa dessa behov?”
Månadens citat:
Ge dig inte in i en kamp med en gris! Ni
blir båda nersölade, men grisen gillar det. – Mark Twain
(eventuellt)
Månadens heta tips:
Lyssna på Dan Pinks presentationer på
Youtube |