|
Månadens Rita 120 (14.1.2021) (tässä
suomeksi)
’BODY BUDGET’ OCH VÄLMÅENDE PÅ JOBBET
Det har upprepats i det oändliga
hur viktigt det är, att chefen bryr sig om de anställda och
hör sig för om hur de mår och orkar. Utan någon synbar nytta
vad beträffar stress och utbrändhet... Det är alltså hög tid
att byta synvinkel! Dagens chefer kan ha hundratals
anställda på ett flertal avdelningar på olika orter. Deras
uppgift är att utforma ramar för ett produktivt och
meningsfullt jobb. För de anställda gäller självledarskap
och de ansvarar själva för sitt välmående. I princip alltså.
Tyngdpunkten ligger således i strukturen,
inte i den enskilda chefens förmåga att vara empatisk. I
denna struktur skall beaktas det faktum, att all form av
ansträngning måste varvas med återhämtning. En period av
intensivt tankearbete kräver efter redan 20 minuter en kort
vilopaus. Mindre krävande arbete kan vi vanligtvis syssla
med i 90 minuter före pausen. I fråga om tankearbete kan man
alltså inte jobba på i åtta timmar och sedan ha fritid.
Situationen är relativt ny för både ledning och personal,
och den tankemodell som krävs här uppstår inte automatiskt.
Härtill behövs ’mental & education management’, dvs. begrepp
om målsättningens och resursernas förhållande till varandra
samt en ’body budget’ som stöder vårt välmående.
I allmänhet är det bekant, åtminstone i
princip, att en indragning av resurser har motsvarande
inverkan på målsättningen. Men vad är ’body budget’?
Den amerikanska professorn Lisa Feldman
Barrett använder begreppet ’body budget’ eller
kroppsbudgetering i sin framställning av hur hjärnan
oavbrutet gör prognoser om kroppens olika behov och strävar
att hålla vår ’body budget’ i balans så, att det alltid
finns ett visst överskott på kroppens konto. Allt emellanåt,
av olika skäl, gör hjärnan felvärderingar och uppskattar
kravet på energi som större än det är. Då ger den kroppen i
uppgift att utsöndra mera stresshormoner än nödvändigt. Det
händer, att en dylik överbudgetering blir kronisk, vilket
inverkar negativt på immunförsvaret och gör oss trötta och
så att säga tömmer ’kroppens konto’.
När hjärnan har lärt sig budgetera fel,
är det vår uppgift att korrigera bedömningen. Här
rekommenderar Lisa F.B. metoder som ’Reframing’, History
Change mm. från NLP, utan att nämna själva riktningen vid
namn. Våra känslor följer det som hjärnan tror på. Så vill
vi ha förändring, måste vi ändra på hjärnans uppfattning.
Det enklaste är ändå att underhålla
kroppsbudgeten så, att kontot inte töms. Detta visar sig
vara det samma som att se till att livet har så många goda
stunder som möjligt, alltså det man brukar kalla bl.a.
vardagens guldkanter. När man riktar hjärnans uppmärksamhet
mot trevliga saker, laddar den upp sig. Att titta på en film
eller läsa en bok ger hjärnan en befriande vila, då det som
händer där rör något som är utanför oss och hjärnan inte
behöver göra några prognoser beträffande detta.
Månadens citat;
Felet med världen är, att de dumma är så
tvärsäkra på allting – och de kloka är så fulla av tvivel. –
Bertrand Russel
Månadens boktips:
Lisa Feldman Barrett: How Emotions Are Made:
The Secret Life of the Brain. 2018.
Lisa Feldman Barrett: You aren't at the mercy of your
emotions -- your brain creates them | TED Talk
|