Månadens Rita 114 (3.4.2020) (tässä
suomeksi)
OM
KREATIVITET
Läste just
bröderna Järvilehtos bok om kreativitet och blev inspirerad
att dela med mig av deras tankar. Kreativitet är enligt dem
en väsentlig del av livet, något som tas i bruk, när det
tidigare sättet att fungera inte mera är möjligt. Vi är alla
kreativa, för kreativitet är en medfödd egenskap. Kreativ
verksamhet är däremot något som uppstår efter hand som vi
använder och utvecklar olika färdigheter, misslyckas och
försöker på nytt. Kreativ verksamhet kräver ihärdighet och
mod.
Vad
är kreativitet?
Enligt
flow-teorins ’fader’, Mihály Csíkszentmihályi, är
kreativitet förmågan att göra något nytt OCH ändamålsenligt
på ett visst område.
Varför
borde man vara kreativ?
Kreativitet
gör livet mera levande och gör att vi hittar nya sätt att
fungera och tar inte emot vardagen som en zombi.
Hur gör
man?
Kreativitet
kräver en orsak, en situation, där något måste förändras och
de redskap vi har inte räcker till för att få den
förändringen till stånd. Det här är också en av
definitionerna på ett problem. Edward de Bono (Lateral
thinking) säger, att ett problem är skillnaden mellan det du
har och det du vill ha. Ifall du inte hittar någon lösning
på hur du skall avlägsna den skillnaden, bör du omdefiniera
problemet. Annars går en massa energi förlorad och kaos
eller hopplöshet uppstår.
Problemen
gör oss alltså kreativa. Inga problem – ingen kreativ
verksamhet. Ett problem uppstår, när du vill ha något du
inte har. Här kan man lika väl tala om
behovstillfredsställelse. Ett otillfredsställt behov skapar
problem. T.ex. Du är hungrig och har ingen mat inom
räckhåll. Förmodligen löser du problemet utan större
kreativitet med att gå till butiken. Men om alla butiker är
stängda eller du inte har några betalningsmedel till hands?
Hur gör du då?
Vi har
gemensamt tre allmänmänskliga behov: behovet av trygghet,
behovet av samhörighet och behovet av utveckling. Behovet av
trygghet och behovet av utveckling är dessvärre varandra
motstridiga. Det finns en del i oss som motsätter sig
förändring samtidigt som det finns en annan del som pockar
på förnyelse. När behovet av förnyelse aktiveras på
kollektiv nivå, förmår den enskilda individens
trygghetsbehov inte sätta stopp för detta. Ingen av oss kan
heller hoppa av och vägra delta i framtiden. Därför behöver
vi kreativitet så att vi kan tänka och fungera i enlighet
med vår nya levnadsmiljö.
Kreativitet
går dock inte att pressa fram med viljekraft, utan vi måste
bygga upp ett liv, som stödjer kreativ verksamhet. Vi måste
helt enkelt skapa tillvägagångssätt, som hindrar det gamla
och invanda att ta över.
Sannolikt
kan man inte vara särskilt kreativ helt ensam. Mihály
Csíkszentmihályi påstår, att kreativitet inte sker i folks
huvuden utan i växelverkan mellan personers tankar och ett
sociokulturellt kontext. Kreativiteten är mera en
systembetonad än en individuell företeelse.
En
förutsättning för kreativitet verkar vara, att man träffar
andra, ventilerar synpunkter, vänder upp och ner på
etablerade tänkesätt och skapar nya infallsvinklar och mixar
ihop kunnande från olika områden.
Lyckosamhet,
säger Richard Wiseman, koncentreras faktiskt till vissa
människor – till dem som håller sinnet öppet för att få syn
på och ta emot nya möjligheter. Ju mera du ser och erfar,
desto kreativare blir du.
Månadens citat:
Somliga
människor är verkligen irriterande: de skrattar inte åt dina
vitsar, de delar inte dina värderingar och de tänker i mångt
och mycket synnerligen underligt. – Paavo ja Lauri
Järvilehto
Månadens
boktips:
Paavo
Järvilehto & Lauri Järvilehto: Pim! Olet luova. (2019)
|