|
Månadens Rita 100 (4.5.2018)
(tässä
suomeksi)
 MOTIVATION
– alltid lika efterfrågat
Motivation går inte att dela ut åt någon, vare sig elever,
arbetstagare, kunder eller familjemedlemmar.
Motivation föds ur behov, och lyckas vi få den vi ska
motivera, att se hur det önskade beteendet fyller ett
viktigt behov, kan hen faktiskt bli motiverad. Det
förutsätter förstås, att hen inte har enklare sätt att
tillfredsställa behovet i fråga.
Tre
effektiva motivatorer är det sociala trycket, FOMO (Fear Of
Missing Out) och så insikten, att det är lättare att sänka
kraven än att öka på motivationen.
Vi är
flockdjur och känner därför ett starkt socialt tryck.
Grottmänniskan i oss vet, att om vi blir utstötta ur flocken
så dör vi. Vi är alltså rätt motiverade att till exempel
hålla oss från att släppa väder på ett formellt möte eller
en bättre middag. Likaså håller vi vår klädsel och vår
hygien någorlunda inom ramarna för gruppnormerna.
Vad
FOMO beträffar, vill vi inte missa något som kan gagna
oss, dvs. tillfredsställa ett behov som har med vår
överlevnad, vårt sociala liv eller vår utveckling att göra.
Därför är vi motiverade att hålla vi oss orienterade via
facebook, nyheter och olika publikationer. Vi är mera
motiverade att vara på plats i tid, ifall vi vet, att
platserna kan ta slut, och vi säger inte gärna nej till
arbetserbjudanden vi egentligen inte vill ha, då de kan
innebära något vi inte vill gå miste om.
Den
sänkta ribban, för sin del, betyder att det blir lättare
att uppnå något vi behöver för att klara oss bättre. De
flesta elever vill ha ett betyg och en examen (fyller
behoven av överlevnad och utveckling) och då också en mindre
framgångsrik elev kommer åt att uppleva inlärningens glädje
och sina egna möjligheter, blir hen mera motiverad att
studera.
Hur kan
vi då använda dessa tre motivatorer i praktiken? Vi kan
tänka oss en motivationsskala från noll till tio. Är
motivationen absolut noll från början och ingen av de tre
motivatorerna lämpar sig att använda, kan vi personligen
inte göra mycket. Hit hör till exempel att följa
trafikreglerna: att inte gå över gatan vid rött ljus fast
ingen bil är i sikte, att inte köra mot gult (eller gammalt
grönt) ljus eller att hålla fartbegränsningarna. För att vår
brist på motivation inte skall utgöra en fara för
allmänheten, motiverar myndigheterna oss med plåtpoliser och
böter.
Är vi
så där ljumt motiverade, dvs. vi vill gärna ha resultatet,
men gillar inte det arbete eller de uppoffringar som krävs
av oss, kan motivatorerna fungera rätt effektivt. För att få
höra till flocken, följer vi gemensamma överenskommelser,
ifall det kommer de andra till synes, att vi ’maskar’ på
deras bekostnad. Vi bemödar oss om att komma i tid, ifall vi
annars missar de bästa arbetsuppgifterna, de mest användbara
vinkarna eller vad som kommer i nästa prov eller tent. Vi
blir också mera benägna att lära oss ett nytt språk, om vi
märker, att vi klarar av det som krävs. Likaså är vi
villigare att ta emot ett uppdrag, när vår insats begränsas
och känns överkomlig.
Ifall
vi från början är starkt motiverade till något och beredda
att betala priset i form av tid och möda, räcker det
antagligen att hålla målet levande i sinnet och då och då
leva sig in i hur det känns, när målet är uppnått.
Månadens citat:
”Det sägs, att
effekterna av ett motivationstal inte håller i sig. Det gör
inte effekterna av en dusch heller. Därför behövs
regelbundna upprepningar.”
Månadens boktips:
Någon av Malcolm
Gladwells böcker.
|