|
Månadens
Rita 145 (30.7.2023) (tässä
suomeksi)
 FÖRDELEN
MED OLIKA ERFARENHETER Läste under
sommaren boken Bredd av David Epstein och blev mycket
uppmuntrad att fortsätta med att utveckla nya strategier.
Det måste hel enkelt vara motigt i början, ifall där finns
ett nyhetsvärde. Som Epstein så riktigt påpekar: ”Om folk
säger något i stil med ’det där låter som en utmärkt idé,
det borde funka, sätt igång bara’, hur sannolikt är det då
att man är bland de första som kommit på tanken? Typ noll!”
Jordan B. Peterson närmar sig frågan ur
en lite annan synvinkel (meningen med livet), då han säger,
att vi måste sikta tillräckligt högt för att kunna erfara en
känsla av mening. Det skall känns tungt ibland. Men det
finns så mycket här i världen som behöver åtgärdas och
rättas till. Det är förvisso enklare att låta bli, att välja
bekvämlighet och trygghet, men då blir ditt liv tomt och
meningslöst och du riskerar att bli bitter och gnällig. Om
du inte siktar mot något, har du ingenstans att ta vägen,
inget högre värde i ditt liv.
Vi kan definitivt inte vara beroende av
att alltid ha idealiska omständigheter. Råkar vi ha medvind,
är det bara att tacka och ta emot, men de flesta som
åstadkommit något har nog fått streta på i motvind. Många av
oss har hört att vägen till framgång består av 5 %
inspiration och 95 % perspiration.
Dagens verklighet är nämligen inte
särskilt tillåtande – den kräver tänkande som inte stöder
sig på tidigare erfarenheter. Vi måste försöka skaffa sådan
kunskap som hjälper oss framåt och lära oss formulera
problemen så att en lösning är möjlig. Redan gamle John
Dewey sa, att ett väl uttryckt problem är till hälften löst.
Hur skall vi då söka oss framåt i en
värld, där vi inte kan förlita oss på gamla modeller? Vi går
förstås till vår allvetande ChatGPT, som ger oss diverse
rund information. Bland annat får vi veta, att en av de
vanligaste frågorna som ställs handlar om hur vi kan
förbättra vår självkänsla och vårt självförtroende och
därmed hitta oss själva och vår plats i livet.
Hur gör vi då det?
Hermina Ibarra, professor i
organisationsbeteende vid London Business School, säger
bestämt att ”vi kan lära känna oss själva enbart genom att
leva och först då”. Enligt henne blir vi inte klokare av att
vända blicken inåt eller genom att hitta våra starka sidor,
för ett dylikt kategoriserande beaktar inte hur vi
utvecklas, stimuleras och upptäcker nya saker. Hon säger,
att vi upptäcker möjligheter genom att göra saker, genom att
testa nya sysselsättningar, bygga nya nätverk, hitta nya
förebilder. Vi lär känna oss själva genom praktiken, inte
teorin.” Många gånger har en persons svaga sidor blivit
deras styrka. Vi blir framgångsrika genom att pröva på olika
sysselsättningar, sociala grupper och sammanhang för att
sedan reflektera över det vi upplevt och efter hand ändra på
vår självbild. Även Michelangelo, sägs det, lärde känna sig
själv genom ständiga omarbetningar av det han mejslade fram
enligt devisen ”Jag förstår vem jag är när jag ser vad jag
gör”.
Sammanfattningsvis kan detta ses som rätt
befriande. Vi befinner oss i ett övergångsskede, där vi inte
säkert vet vad vi behöver kunna och veta, vilket ger oss
möjlighet att samla den erfarenhet vi har och tillämpa den
på de vägar som öppnar sig, medan vi lever vårt liv och
prövar på att göra olika saker så brett som möjligt.
Månadens citat:
”Att förlåta ändrar
inte på det förflutna, men det öppnar upp nya möjligheter
för din framtid.” - Anders Haglund
Månadens lästips: David Epstein:
Bredd – därför lyckas generalister i en specialiserad värld
(2020) |