|
Månadens Rita 119 (2.12.2020) (tässä
suomeksi)
 Din
hjärna är inte till för att tänka
Vår hjärna är inte till för tankeverksamhet.
En historisk översikt av hur vår hjärna utvecklats tyder på
att vår hjärnas främsta uppgift inte är att tänka, utan att
hålla vår kropp vid liv och någorlunda gott välbefinnande.
Hjärnan måste oavbrutet räkna ut i förväg
vad kroppen kommer att behöva härnäst och verkställa en plan
att fylla dessa behov. När vi t.ex. vaknar på morgonen,
måste hjärnan förutse den energi det går åt till att stiga
upp och påbörja dagen.
Vår hjärna har en sorts budget och ett konto
för kroppen. Varje handling, som att ta sig till jobbet
eller att lära sig något nytt, innebär att vi spenderar
resurser och gör uttag från detta konto. Insättningar på
kontot gör vi genom att äta, dricka, sova, andas och hålla
kroppen i god kondition.
Hjärnans verksamhet bygger på erfarenheter
från tidigare situationer, vilket gör att dina känslor
bygger på den betydelse de haft för dig. Ifall du till
exempel är törstig och dricker ett glas vatten, tar det runt
20 minuter för vattnet att bevattna organismen, men du
känner dig mindre törstig inom några sekunder. Detta är
hjärnans förtjänst. Den vet av erfarenhet, att vattnet är en
sådan insättning på ditt konto som kommer att
tillfredsställa ditt vätskebehov, så den stillar din törst
redan i förväg.
På samma sätt tycks vårt mentala liv
fungera. Varje tanke, varje känsla av glädje eller ilska,
varje vänlig eller ovänlig handling är en del av hjärnans
kalkylerande, när den föregriper och budgeterar våra
kroppsliga behov.
Detta hjälper oss att förstå vårt eget och
andras beteende. Enligt detta budget-tänkande finns det
ingen egentlig skillnad mellan det mentala och det fysiska.
Ångest åstadkommer inte ont i magen, utan ångestkänslor och
magont är båda ett sätt för hjärnan att meddela om fysiska
missförhållanden. Det ger oss åtminstone två möjligheter att
påverka vårt välbefinnande.
Vi kan, som professor Lisa Feldman Barrett
uttrycker det, vara arkitekt för våra erfarenheter. Våra
känslor bygger helt på den betydelse hjärnan ger en händelse
och den betydelsen kan vi påverka på samma sätt som att vi
’felaktigt’ blir otörstiga genast vi inmundigat vatten.
Vi kan också, nästa gång en otrevlig tanke
dyker upp, fråga oss vilka insättningar vi borde göra på
kroppsbudgetens konto: ”Har jag ätit / druckit tillräckligt
– eller för mycket?”, ”Har jag sovit tillräckligt?”, ”Borde
jag ta en promenad i friska luften?”, ”Kunde jag skratta
mera?”
När vi förstår, att våra svåra känslor
(rädsla, ångest, besvikelse, ilska, frustration mm.) har
fysiskt ursprung, kan livet kännas lättare.
Vår hjärna är inte till för att tänka annat
än att ta reda på vilket behov som är hotat och göra något
åt det. Allt hjärnan frambringar i form av tankar, känslor
och drömmar, är till för att betjäna kroppens budget. Detta
perspektiv kan vara en källa till det man kallar resiliens,
dvs. förmågan att fungera normalt under onormala
förhållanden, att hantera stress och motgångar och hantera
livet i stort.
Litteratur:
Lisa Feldman Barrett: Seven and a Half
Lessons About the Brain (2020)
Lisa Feldman Barrett: You aren't at the
mercy of your emotions -- your brain creates them | TED Talk |