RA Mental Management Tavastia

Viestini

Esittely

Palvelut

Eväitä
elämälle

Kuukauden Rita

Ota
yhteyttä

Koulu-
tukset

Månadens Rita 117 (22.8.2020) (tässä suomeksi)

HUR GÖR MAN TID?

Tid – hur får man det, har varit en tidigare fråga. Men egentligen har vi redan fått våra 24 timmar i dygnet, så nu är det mera fråga om vad vi gör med den tid vi fått. Vi talar om att spara tid, att använda tiden effektivt, att få tiden att räcka till mm. dyl.

Detta med tidsanvändning verkar vara en fråga för moderna tider. För ett par hundra år sedan var frågan om tid inte alls lika aktuell. Varför har vi blivit så tidsmedvetna? Antagligen för att vi har så mycket mera alternativ att välja mellan i livet numera. Tidshantering är alltså egentligen livshantering. Vilka alternativ och möjligheter skall vi satsa på, hur ofta kan vi göra nya satsningar och vad är viktigt här i livet?

Vad som är viktigt varierar från person till person och från period till period. Och så vet vi ju inte alltid vad som egentligen är viktigt. Vi måste helt enkelt pröva oss fram. Vi lyssnar på andra och får motstridiga råd. Åsa-Nisse beklagar sig över att hen gav så mycket tid åt jobbet, att familjen kom i skymundan, medan Lasse-Maja harmar sig över att familjen tog allt och det inte blev tid över att använda sitt kunnande.

Vi kan alltså inte så där bara kasta fram frågan: Vad är viktigt för dig? För svaret kunde bli en motfråga: ’nu?’ eller ’senare?’ eller ’på lång sikt?’ eller ’på vilket sätt?’ eller ’i vilket sammanhang?’ eller något annat. Det vet vi, att vi har vissa grundbehov som måste tillgodoses: vi behöver uppehälle och vila och uppskattning. Tid eller sitt liv gör man genom att placera in dessa i sitt schema och sedan ta vara på tillfällen som bjuds och upptäcka nya dörrar, när de gamla stängs. Då är det bra, att ha några allmänna strategier till hands. Här är några:

Gör upprepade oundvikliga göromål till rutiner. Rutiner befriar dig på många sätt: du behöver inte gilla det du gör (du vill bara ha resultatet), du behöver inte fatta beslut, du behöver inte ladda upp för dem, du behöver inte minnas… Tack vare rutiner blir det energi över för annat.
Allt du gör är bort från något annat. Avlägsna oväsentligheter till exempel genom att fråga: Vad skulle hända om jag inte gjorde det här, eller gjorde det mindre noggrant?” Är det här sånt jag vill fylla mitt liv med – av en eller annan orsak? Ifall svaret är ja, är göromålet väsentligt.
Släng eller för bort allt som du inte behöver, allt som inte är verkligt viktigt för dig. Kläder och föremål. Rensa i skåp och lådor. Spara inte på föremål av artighets- eller släktskäl. Du behöver inte fungera som avstjälpningsplats. Varje föremål, varje litet papper som skall letas efter, tar tid. Du gör ditt liv så mycket rikare, när du befriar dig från överlopps saker. Släng även sånt du använder, t.ex. gamla tallrikar, och ta i bruk den fina servisen längst bak i skåpet i stället.
Reservera om möjligt din bästa tid på dagen för tankearbete. Praktiskt arbete som städning el. dyl. kan man göra, när energinivån är lägre. Lite oklara uppgifter är det skäl att spara till sista minuten, för annars hotar de sluka en stor del av dagen. Och så kan man försöka minska på ’tom tid’, dvs. tid, som inte ger dig något: t.ex. olika former av innehållslös väntetid.

Tid jämförs ibland med stenar i en glasburk. I en gammal berättelse visar en professor, hur man först fyller burken med stora stenar, det viktiga, sedan med små stenar och till sist med vatten, innan burken är full. Poängen med historien är dock inte den, att man skall få så mycket som möjligt att rymmas i burken (sin kalender), utan visar hur viktigt det är att börja med det som är stort och viktigt, för annars får vi inte plats med det senare över huvud taget. Fyller vi livet med småsten och sand, blir det inget utrymme över för det som för oss framåt.

Lästips: Peter J. Richerson & Robert Boyd: Ei ainoastaan geeneistä (Not by genes alone: How culture transformed human evolution). 2006.