|
Månadens
Rita 174 (28.8.2026) (tässä
suomeksi)
 Keep
it simple: skippa onödig information och sluta fråga vad
folk tycker
Alltför mycket information skapar
problem. Malcolm Gladwell presenterar i sin bok Blink ett
stort antal studier, som visar hur vi gör felaktiga
slutledningar om vi samlar på oss överflödiga data. Detta
tycks gälla för allt beslutsfattande inom såväl hälsovård
som ekonomi. Redan NLP-grundaren Richard Bandler brukade
säga till sina kunder, att sluta berätta så mycket om sig
själva. I stället bad han dem noggrant beskriva
målsättningen med besöket och skala bort allt annat.
Det finns många exempel på hur svårt
vi har att bete oss, om vi presenteras med för mycket att ta
ställning till. Många av oss känner till de klassiska
syltexperimenten, som visade, att ju flera olika sylter
kunden kunde välja emellan, desto sämre gick försäljningen.
I en studie var det faktiskt bara 3 % som över huvud taget
köpte någonting, när urvalet blev för stort. Mest tycks
kunden köpa, då det bara finns tre alternativ.
Det här kan vi förstå, men att det
inte skulle löna sig för en läkare att samla all tillgänglig
information om en patient för att göra rätt diagnos verkar
osannolikt. Ändå visar studierna, att läkare ger mera
träffsäkra diagnoser, när de bara vet det nödvändigaste om
patienten.
Så är även fallet med företag, som
vill öka försäljningen av sina produkter. För att få mera
information om folks preferenser, frågar de stora
kundgrupper vad de tycker.
Det misstaget gjorde Coca-Cola
ledningen, när Pepsi började gå förbi i försäljningen. Man
satte hundratals konsumenter att smaka på drycken och som en
följd av deras utlåtanden, justerade man det ursprungliga,
hemliga receptet lite sötare och kallade drycken ”New Coke”.
Efter en tillfällig ökning i försäljningen kom katastrofen i
form av ramaskrin och enorma protester från tusentals
Coke-drickare. Detta ledde till en kris, som tvingade
Coca-Cola att efter bara några månader gå tillbaka till det
ursprungliga receptet, som nu lanserades som Classic Coke.
Och det köpte man!
En liknande blåsning gick man på då
brandymärket Christian Brothers sålde bättre än märket E &
J. Igen frågade man kundgrupper och kom fram till att det
var namnet Christian Brothers som gjorde att kunden föredrog
det märket. Vidare forskning visade dock, att det i själva
verket var etiketten på flaskan som var mera tilltalande.
Man förnyade etiketten och E & J började sälja lika bra som
CB. Men kunderna var själva helt omedvetna om att E & J
-etiketten inte hade tilltalat dem.
Många andra exempel visar, hur
onödigt det är att fråga efter våra åsikter. De varierar
från tillfälle till tillfälle och det är omöjligt att veta
vilka alla faktorer som ligger i bakgrunden.
Så hur skall vi då gallra i
informationsflödet och fatta de rätta besluten? Antagligen
är det bäst att utgå från ett specifikt mål, som sedan
bestämmer vad som skall tas med i beräkningen. Ett mål kan
ju lika väl vara, att koppla av ordentligt, som att uppnå
vissa studie- eller försäljningsresultat. Vilken information
ger oss ett tilläggsvärde och varifrån får vi den? Vad kan
vi med fördel gallra bort?
Månadens lästips:
Malcolm Gladwell: Blink, 2006
|