|
Månadens
Rita 171 (tässä
suomeksi)
 Återför
barndomen till vår planet Att
leka hör barndomen till. Leker gör också ungarna till alla
däggdjur. På så vis lär sig barn färdigheter, som de senare
behöver för att lyckas i livet. När de inte får leka blir
deras kognitiva, sociala och emotionella utveckling
bristfällig.
Lekens små utmaningar och
misslyckanden är som ett vaccin, som förbereder barnen på
att möta större utmaningar i framtiden. Jonathan Haidt säger
i sin bok ” Den ängsliga generationen”, att den fria leken
började minska radikalt på 1990-talet, när vuxna fick för
sig, att barn behöver organiserade och övervakade
fritidsaktiviteter. Sedan kom smarttelefonen med i bilden,
vilket ytterligare isolerade barn och unga från spontana
lekar och genuina upplevelser.
När Apple lanserade iPhone år 2007
var den inte utformad att vara beroende-framkallande.
Situationen förändrades dock i och med sociala media och
appar. Innan dess hade barn tid att leka ansikte mot ansikte
med varandra, vilket är en förutsättning för barns sociala
utveckling.
Jonathan Haidt beskriver i sin bok
vad som hände med generationen som föddes efter 1995, även
kallad generation Z. Detta är den första generationen i
historien, vars unga redan som barn sugits in i att dagligen
tillbringa många timmar med att stirra på glänsande inlägg
från en liten bärbar apparat i stället för att prata och
leka med varandra.
En barndom baserad på sociala media
skadar de ungas hjärna på fyra grundläggande vis: socialt
handikapp, sömnbrist, splittrad uppmärksamhet och beroende.
Haidt beskriver dem alla med grundliga vetenskapliga belägg.
Flickor tycks vara ännu mera beroende än pojkar av att
aktivt höra till sociala nätverk. Syns man inte ständigt på
some är man värdelös. Flickors sociala ställning hör, på ett
annat sätt än pojkars, ihop med utseende, kropp och förmåga
att attrahera, vilket definitivt inte bådar gott för
utvecklingen av flickornas självkänsla.
Ungas psykiska hälsa har kollapsat på
ett alarmerande sätt.
Rädsla i sig är en viktig känsla för
överlevnad. Ångest och vaksamhet är dock sunt enbart i en
situation där faran är verklig. Ett permanent tillstånd av
rädsla för ”social död” eller annat utanförskap utvecklas
däremot till ett ångestsyndrom. Då människans gener inte har
förändrats, kan vi dra slutsatsen, att det är dagens sociala
förhållanden med därtill hörande förändrat sätt att tänka,
som har orsakat vågen av ångest hos dagens ungdomar.
Z-generationens psykiska symptom
förklaras ibland med det osäkra världsläget och hotande
katastrofer. Historien visar dock, säger Haidt, att
människor inte i första hand får ångest när de möter
kollektiva hot som klimatförändringar, en stor ekonomisk
kris eller krig. De blir snarare taggade. Deprimerade blir
de däremot när de känner sig isolerade eller värdelösa.
Människor har ett starkt behov av att vara engagerade i
gemenskaper där de får en känsla av gemensam mening och
syfte.
Vad kan man då göra?
Haidt menar, att situationen kräver
nya lagar med nya former av uppföljning och övervakning, som
hjälper föräldrar, lärare och andra vuxna att hantera
situationen. I dagens läge är det hart när omöjligt att utan
samhällets stöd åtgärda situationen, även om föräldrar
sinsemellan till att börja med kunde göra gemensam sak. Även
barn och unga har själva i ett antal skolor kommit överens
om att vara mobilfria åtminstone under skoldagen och under
lägerverksamhet.
I skolorna bör man ordna fler
möjligheter till lek. Även efter skolan måste det finnas
utrymme och tillfällen att leka. Skolor kan redan i nuläget
bli helt fria från telefoner och i stället lägga till mer
kollektiv verksamhet och mer interaktion i programmet. Detta
orsakar inga extra kostnader, utan bara en del
omorganisering.
Försök visar att mobilfria skolor
förbättrar elevernas psykiska hälsa och studieresultat
betydligt effektivare än alla de åtgärder som skolor
hittills har vidtagit. Grundläggande färdigheter utvecklas
under den tidiga barndomen, så här krävs gemensamma beslut
av hemmen, dagis och förskola.
Åldersgränsen för ett självständigt
internetliv kunde enligt Haidt vara 16 år, då unga har
mognat lite och utvecklat en viss eftertänksamhet, även om
de fortfarande är mycket sårbara. I dag erbjuder många
IT-företag olika metoder för åldersverifiering, vars
tillförlitlighet sannolikt kommer att förbättras med tiden.
En barndom baserad på lek har upphört
och en barndom baserad på telefoner har tagit vid. Är det
månne skriande hög tid att göra något åt saken?
Månadens citat:
Det mest väsentliga i ett barns väg mot vuxenlivet är en
barndom, som bygger på lek. - Jonathan Haidt
Månadens läsvink:
Jonathan Haidt: Den ängsliga generationen. 2024. (The
Anxiuos Generation)
|